Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg om kulturpolitik

Det senaste året har antagligen sett betydligt mer kulturpolitisk debatt än de förra tio åren tillsammans. SJälv har jag inte skrivit någonting i det ämnet här medan Kulturutredningen arbetat. Med risk för eget beröm skulle jag dock säga att åtminstone vissa av mina texter från det föregående året fortfarande är relevanta. Vissa av dem finns tillgängliga på nätet:

Här följer en sammanställning av några av mina egna reflektioner kring området.

Kulturskymning instäld? 2008-02-08
En kommentar till Timbrorapporten Kulturskymning instäld.
Precis som när Cecila Stegö-Chilo blev minister så blir debatten i ett vanligen rätt konsensusartat område plötsligt upphettad. Man får ett intryck av att diskussionens parter utan framgång famlar efter en helt obekant motståndares åsikter.

Postautonom konst? 2007-08-09
Mycket av den moderna uppfattningen om konst bygger på föreställningen om konsten eller kulturen som en autonom sfär i samhället. I och med postmodernismen tycks denna föreställning ha fått sig en törn som blir svår att ta sig ur. Jag tror också att man utan att överdriva kan hävda att det vi i dag kallar kulturpolitik främst handlar om att upprätthålla denna sfär med hjälp av olika stödmetoder inriktade på dem som genom utbildning eller andra metoder lyckats vinna erkännande där, och möjligen på att göra deras produkter tillgängliga för en inte nödvändigtvis särskilt intresserad allmänhet. Allt färre människor tror emellertid på objektiva estetiska världen och de argument som en gång användes för att legitimera denna autonoma sfär blir därmed ohållbara och framstår i vissa fall som direkt absurda.

Kulturpolitik 2007-06-04
Även konst- och kulturarvspolitiken brottas med en tilltagande oklarhet om sin roll i samhället. Kulturarvinstitutioner som historiska museet försöker finna ny legitimitet genom att ta sig an demokrati- och mångkulturfrågorna.

Kulturpolitik 2006-09-18
Under Cecilia Stegö-Chilós korta tid som kulturminister blev det återigen högaktuellt att diskutera hur legitim eller illegitim kultursektorn egentligen är ur ett liberalt perspektiv. Omedelbart efter tillsättningen ägnade sig den liberala bloggosfären åt att gotta sig åt de nedskärningar som kunde tänkas drabba kulturradikalerna. Samtidigt ägnade sig diverse kulturjournalister och företrädare för kultursektorn åt att attackera henne för kulturfientlighet. Blotta misstanken att hon skulle kunna ifrågasätta sektorns legitimitet var alltså tillräckligt, något som knappast tyder på att man sitter särskilt säkert i sadeln.

Litteraturkanon 2006-08-06
Av någon anledning verkar vissa tänka sig att litteraturläsning skulle göra människor till harmoniska samhällsmedborgare, eller rent av patrioter. Ironiskt nog gör kritikerna samma fel när de tillskriver "döda vita män" en enorm förmåga att styra sina läsares reaktioner. Är inte deras egna ståndpunkter resultatet just av hur de och andra (mestadels döda vita män) reagerat på sina föregångares åsikter genom att ta avstånd ifrån dem?

Jyllandsposten och världsläget Tidskriften Captus v. 12 2006
Dags att summera en global konflikt orsakad av en tidning som publiceras på danska. Heresi tycks återigen vara en fråga för allmän debatt. Ändå var debaclet kring Jyllandspostens Mohammedkarikatyrer ingen återgång till medeltiden utan en händelse mitt uppe i vårt moderna informationssamhälle, ett samhälle där en bild verkligen säger mer än tusen ord.

Ärans och hjältarnas språk? (PDF)
En historisk essä som jag skrev över försvaret av svenska språket i svensk politik de senaste 500 åren.
”Ärans och hjältarnas språk!” Så beskrev Esaias Tegnér svenska språket 1817. Identifikationen mellan svenska språket och nationalstaten Sverige var redan då tydlig. Ändå var det mindre än tio år sedan Sverige genom förlusten av Finland 1809 blivit en ens till närmelsevis enspråkig stat. Inför valet 2006 presenterades kravet att svenskan skulle bli grundlagsfäst som nationellt språk i Sverige. Andra krav som rests har gällt läsningen av svensk litteratur i svenska skolor och språkliga medborgarskapskrav. I Finland lagfästes svenskans ställning som officiellt språk redan 1809 – av tsaren – och den erkänns fortfarande i grundlagen som ett nationellt språk med samma rättigheter som finskan

Och så förstås min avhandling Nationalising Culture. Här sammanfattad på bloggen och här att ladda ned som PDF. Den finns också att beställa som bok från institutionen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…