Fortsätt till huvudinnehåll

Regeringskansliet - eller vilka är det egentligen som styr Sverige?


En bok som alla som intresserar sig för svensk politik verkligen borde läsa, eller åtminstone ha tillgänglig är Rune Premfors och Göran Sundströms Regeringskansliet (Liber 2007) – på många sätt den bästa översikt jag har sett över den organisation som producerar i stort sett all lagtext samt alla propositioner och förordningar i Sverige, som skriver regleringsbrev för myndigheter, som bereder frågor om tillsättning av myndighetschefer osv. osv.

Man får inte bara en genomgång av organisationen. Baserat på uppgifter från kansliet och på vetenskapligt försvarbara enkäter får man bl.a. reda på sådana saker som andelen politiskt tillsatta tjänstemän (4,4 % år 2005, långsamt ökande), att det 2007 fanns 81 politiskt sakkunniga i regeringskansliet (varav 34 på statsrådsberedningen), av totalt över 4500 anställda, att de politiskt sakkunniga 2005 var den kategori som hade lägst medelålder medan de opolitiska cheferna hade den högsta (högre än både statssekreterare och statsråd), de hade också den högsta andelen forskarutbildade och 22 % av dem ansåg att det bör ingå i deras egen roll som opolitiska tjänstemän att ”i stor utsträckning skriva tal och anföranden åt ministern”. 41 % av de opolitiska tjänstemännen uppgav sig redan år 2005 i viss utsträckning skriva partipolitiska tal och anföranden åt ministern.

Även såväl handläggare som politiska tjänstemän har dock en betydligt högre utbildningsnivå än statsråden. Å andra sidan tycks det vara statssekreterarna som (möjligen undantaget statsråden själva) har de bästa framtidsutsikterna: av 243 f.d. statssekreterare som ingår i undersökningen har 12 blivit statsråd, 12 landshövdingar, 5 ambassadörer, 48 generaldirektörer, osv. Givet att även statssekreterarna har en tämligen hög medelålder får detta sägas vara en rätt god siffra.

När det gäller statsråden själva noterar man att andelen statsråd med riksdagserfarenhet minskat under tämligen lång tid, men att Göran Perssons regeringar på intet sätt varit exceptionella på det området (däremot visade han en anmärkningsvärd tendens att sparka ministrar som han själv utnämnt). Andelen statsråd med kommunalpolitisk erfarenhet har förblivit tämligen konstant medan andelen utan politisk erfarenhet ökat. Under de socialdemokratiska regeringarna har dessa huvudsakligen varit politiska tjänstemän och opolitiska statstjänstemän.

I regeringen Reinfeldt har de senare varit mer ovanliga. Han har dock utsett 5 stycken ministrar utan erfarenhet som förtroendevalda i vare sig riksdagen eller kommunerna. 2 av dessa blev å andra sidan tämligen kortlivade. Båda var för övrigt journalister, en grupp som ökat tydligt över tid som andel av statsråden. Jag misstänker att förre politiske tjänstemannen statsrådet borg är den person utan riksdagsmannaerfarenhet som hittills har nått högst, i alla fall sedan demokratins införande 1923, men det har jag inte hunnit kolla upp.

Man får kort sagt en klart intressant bild av dem som styr Sverige.

Kommentarer

Anonym sa…
Hej Tobias
Jag undrar jag, om Borg är särskilt unik. Betänk alla statsråd som Persson tillsatte och som inte hade fot i riksdagen. Några av dem hade säkert arbetat i RK i ett tidigare liv, som polsak eller liknande. Men man vet ju aldrig förstås.

Tack för ett sammandrag av boken. Det finns en avhandling inom samma projekt som väntar i min bokhylla, Magnus Erlandsson, Striderna i Rosenbad: Om trettio års försök att förändra Regeringskansliet.

Hur är livet post-utredning annars? Själv väntar jag, från min egen återtagna akademiska plats, med spänning på public service-proppen.
Hej,


En sak som jag ägnar mig åt är, som synes, att försöka sortera mina intryck av regeringskansliet. Jag tackar för övrigt för tipset. Borde kanske plocka fram Erlandsson. Har för mig att jag åtminstone tittat på den någon gång, eller är den ny?

En annan sak är att jag håller på att påbörja ett forskningsprojekt med inriktning på demokrati och ideella organisationer.

Nej, jag tror inte att Borg är särskilt unik. Jag ser inga anledningar att ifrågasätta att utvecklingen helt enkelt bara fortsatt under den nuvarande regeringen. Däremot är väl Borg den första finansministern som inte suttit i riksdagen? Jag har för mig att Per Nuder hade suttit där, även om han väl gjorde sig mer bemärkt i Statsrådsberedningen.
Anonym sa…
Erlandsson försvarade i juni 2007, Premfors var huvudhandledare.

Nej, du har förstås rätt. Jag glömde i hastigheten taburetternas inbördes ordning. :-)

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...