Fortsätt till huvudinnehåll

"Civilsamhället"


Sitter och försöker hitta en akademiskt gångbar definition av begreppet "civilsamhälle". Ernest Gellner är en av mina gamla favoriter när det gäller nationalismteori. Även hans definition av civilt samhälle tycks fullt gångbar:

den samling av olika icke-statliga institutioner som är starka nog att väga upp staten och som, utan att förhindra staten från att utöva sin roll som upprätthållare av fred och medlare mellan betydande intressen, trots det kan förhindra den från att dominera och atomisera samhället.

Det skall kanske understrykas att Gellner inte är så naiv att han tror att staten nödvändigtvis strävar efter att fylla den roll som pekas ut här, även om han tycks mena att den i moderna samhällen har den funktionen.

Det fascinerande, men också besvärliga, med begreppet civilt samhälle är kanske just spännvidden i att det å ena sidan kan beteckna en del av samhället och en viss typ av samhälle. Den senare varianten är den som står närmast det medeltida begreppet societas civilis. Motsatsen är då inte staten utan det icke-civila samhället. Den yttersta motsatsen är kanske krig, kaos och anarki, dvs. frånvaron av samhälle i egentlig mening. Men motsatsen är också den totalitära staten. Det är inte bara ett sammanträffande att begreppet totalt krig myntades i Nazityskland. Detta är också helt i linje med Hannah Arendts tes att den totalitära staten alltid bygger på att hålla det egna samhället på gränsen till kaos och därigenom förhindra uppkomsten av ett civilt samhälle som kan göra motstånd.

Just nu sitter jag och läser Mary Kaldors utmärkta Det globala civilsamhället, en bok som spänner över begreppets hela bredd, kanske föga förvånande med tanke på att hon gjort sig känd som just teoretiker kring "nya" krig. Hennes beskrivning är också intressant:

Civilsamhället har blivit transnationellt. Det är fortfarande åtskilt från vinstbaserade organisationer om de inte utgör ett medel för offentliga påtryckningar, men dess fokus är offentliga angelägenheter, inte marknaden. På samma sätt är det åtskilt från staten, trots att det kan inbegripa statligt finansierade aktioner om dessa kan agera helt självständigt. Till skillnad från tidigare definitioner är familjen inte undantagen eftersom det som tidigare sågs som privata angelägenheter - kvinnors rättigheter, sexuella minoriteters rättigheter, våld i hemmet - har blivit en del av den offentliga debatten.

Definitionen är intressant inte minst eftersom den i högre grad gör civilsamhällets avgränsningar gentemot stat, marknad och privatliv till en empirisk fråga om praktiker och om i vilken grad dessa uppfattas som offentliga i ett givet samhälle, istället för till en fråga om organisationsform.

2009-03-10: Bild: termen societas civilis tycks ha införts i latinet av talaren Marcus Tullius Cicero (bildhistorik här).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…