Fortsätt till huvudinnehåll

8 filosofiska texter


För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej:

"De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig."

Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali. Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang:

"Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning,
filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte kan sägas vara i harmoni med de filosofiska dygderna. Filosofen sviker sitt historiska ansvar. Han visar även vägen till filosofins möjligheter och hur vi åter kan bli angelägna.

Tobias Harding skriver i sin text om den filosofiska människans ansvar, nu och genom historien. Harding menar att frågan om ansvar har tappats bort längs vägen samtidigt som världen alltmer avmystifierats. Resultatet har blivit en intelligentia utan etisk kompass, blind för det som utgör människans livsfrågor och döv för kallelsen till ansvar och plikt.

Kalle Grill beskriver på saklig och resonerande prosa en analytisk-filosofisk metod för att hitta nya sätt att tolka och beskriva tillvaron. I vår förståelse av oss själva och världen använder vi oss alltid av en eller annan “uppdelning”. Han hävdar att analytisk filosofi är ”det systematiska studiet av existerande och möjliga sådana uppdelningar”.

I ett replikskifte som tar sin utgångspunkt i Kalle Grills manifest diskuterar Johan Argus och Kalle Grill, ömsom polemiskt ömsom i dialog, den analytiska filosofin. Johan Argus är djupt kritisk till det som han uppfattar som den analytisk-filosofiska metoden och uppmanar därför Kalle Grill att försvara den. Slutprodukten av den längre dialogen hoppas vi kunna publicera
vid senare tillfälle.

Madeleine Hayenhjelm uppmanar filosofen att lämna närläsningarna och istället kasta sig ut i världen. Muntert, djärvt och på vers argumenterar hon för en filosofisk återgång till det storslagna tänkandet och filosofin som äventyr. Filosofin kräver såväl våghalsiga och varierade erfarenheter som skarp analys och filosofen kan bara närma sig svaren på de stora frågorna när hon själv har varit tvungen att ställa sig dem.

Niklas Möller tar sig an tanken att det skulle finnas en yttre, absolut, mening med livet och dess händelser. Tron på en sådan mening är tveksam utifrån vad vi vet om världen, menar han, och även om det finns såväl psykologiska orsaker som pragmatiska skäl till den är det en föreställning som hindrar oss från att ta fullständigt ansvar för våra liv. Livets meningsfullhet är helt oberoende av det faktum att livet självt uppkommit ur något som i sig inte kan vara bärare av mening.

Johan Argus skriver på randen till förtvivlan en text som ständigt rör sig över gränsen mellan poesi och filosofi. Han angriper den akademiska filosofins irrande i tomma tankelabyrinter, skapade av en syn på språket som kapslar in och stänger ute. Argus text är ett exempel på ett privat poetisk-filoso!skt sätt att bedriva filosofi där argumentation, förståelse och estetisk uttryck skapar meningen."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…