Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Att resa statyer, och att välta dem.

Statyer är ovanligt centrala i det politiska skeendet just nu. Ett argument som dykt upp relativt frekvent är att rivning av statyer är det samma som att förneka sin historia. Jag kan inte helt hålla med om detta, men får samtidigt också säga att det ändå ofta ligger någonting i resonemangen. Statyer har någonting att göra med hur vi ser på historia. Monument reses dock inte för att dokumentera historien, utan för att hedra personer, händelser och värden. De reses alltså av ungefär samma orsak som de rivs. Just eftersom de reses som symboler för vad ett samhälle tror på och vill hedra så blir de dock med tiden historiska lämningar; de blir både minnen över det som de rests för att hedra och över de värderingar som har varit rådande i samhället tidigare i historien. En stad som Stockholm har ett visst historiskt "djup" eftersom dess arkitektur, monument, och planläggning berättar om dess historia. Gamla stans gränder (inklusive deras namn) är minnen från ett stadsliv som såg…
Nya inlägg

Tragedins födelse i Tidningen Kulturen

Min korta essä om Nietzsches Tragedins födelse finns sedan någon vecka publicerad i Tidningen Kulturen.
"När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont gjorde starkt intryck, inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada, och nu senast Tragedins födelse. Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år. Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit under de snart 150 år som har gått sedan den gavs ut första gången."

Hela texten finns på Tidn…

Världskulturmuseer

Idag publicerades min artikel om svenska världskulturmusseer och diskussioner kring dem i International Journal of Cultural Policy (open access här). Jag går bland annat in på bakgrundshistorien till att Världskulturmuseet i Göteborg grundades för snart 20 år sen, analyserar en mer eller mindre permanent utställning på museet, och diskussionerna i svensk press för några år sen kring världskulturmusserna och förslaget att slå samman Östasiatiska, Medelhavsmuseet, och Folkens Museum, i Stockholm. Det här är en artikel som jag inspirerades till eftersom jag hade det stora nöjet att besöka museet några gånger under resor till Göteborg de senaste åren. Möjligen började jag skissa på den på tåget för runt ett och ett halvt år sen. Debatten kring museet har jag dock följd under många år, och de utredningar, regeringsdokument och riksdagsdebatter som vitnar om diskussionerna kring dess grundande studerade jag redan när jag i början av 2000-talet arbetade med min doktorsavhandling om svensk k…

Boken som text och som fysiskt objekt

På senare år har jag ibland funderat på relationen mellan läsning och fysiska böcker. Till att börja med handlar läsning inte alltid om böcker, eller ens tidningar. Mycket läsning sker också på internet i olika format. Idag verkar dessutom film/video på internet spela en allt större roll, inte minst som nyhetskälla. Ändå är det fortfarande så att ryktet om bokens död är synnerligen överdrivet, även om vi räknar bort ljudböckerna och fokuserar på böcker som består av text. På senare år har jag själv kommit att läsa allt fler böcker i e-bokform. I mångt och mycket var detta något som jag vande mig med när jag bodde i Finland och de flesta av mina egna böcker fanns i ett förråd i Stockholm. Inte minst Gutenberg.org har varit en välsignelse. Just nu - när jag arbetar hemifrån och inte har tillgång till universitetsbibliotekets fysiska böcker - är jag också tacksam för att så mycket finns tillgängligt elektroniskt.

Ändå har jag fått en delvis ny relation till den boken som fysiskt objekt.…

GAL-TAN och WVS i pandemins tid.

Det har blivit allt vanligare att förklara förändringar i det svenska politiska systemet med den så kallade GAL-TAN-skalan, som nu också börjar göra sig märkbar i diskussionen i Norge. Liknande diskussioner finns också i många andra länder, och det är uppenbart att någonting har förändrats i de flesta partisystem de senaste årtiondet. Samtidigt har jag hela tiden varit skeptisk till just GAL-TAN som analysverktyg, trots eller kanske rent av på grund av, dess popularitet bland svenska politiska kommentatörer.

GAL-TAN står för globalist, alternative, liberal, versus traditionalist, authoritarian, nationalist. Det borde vara tydligt att dessa kombinationer inte består av variabler som är självklart sammanhängande med varandra. De senaste tio åren verkar det onekligen som att det sker en förflyttning mot traditionalism, auktoritetstro, och nationalism, eller åtminstone mot nationalism. Traditionalismen och auktoritetstron framstår ofta som påtagligt selektiv. De nationalpopulistiska parti…

Tjugotal

Så här 20 år in på 2000-talet verkar det som att världen har förändrats väsentligt sedan millenieskiftet. Det var ungefär då som jag tog min magisterexamen i statsvetenskap. Något år senare påbörjade jag min avhandling om svensk kulturpolitik, ett område som jag snart insåg var i princip befriat från egentlig ideologisk debatt. Så är det inte längre. Vidgar man blicken något inser man lätt varför. De politiska och samhälleliga utmaningar vi just nu står inför verkar alla inte bara ha en kulturell slagsida, de leder också till ett ifrågasättande av de sätt att se på kultur som varit helt dominanta i nordeuropeiska samhället, och i viss utsträckning också bidragit till att hålla ihop dem.

Ska jag försöka mig på att lista de viktigaste utmaningarna, åtminstone på politisk nivå, så hamnar jag, lite grovt, i en lista i stil med följande:
1. Ökad migration tillsammans med kulturell globalisering innebär att nordvästeuropeiska samhällen är mindre kulturellt homogena än vad de har varit på rel…

Myten om avförtrollningen

En av de böcker som gjort störst intryck på mig i år är den amerikanske religionshistorikern Jason A. Josephson-Storms The Myth of Disenchantment. Disenchantment, på svenska avförtrollning, Entzauberung i termens tyska originalversion, var ett begrepp som infördes i sociologin  i början av förra seklet av en av dess grundare, den tyske sociologen och filosofen Maximilian Weber. Begreppet kan ses som ett försök att artikulera den förändring som äger rum i vår förståelse av världen genom tvillingprocesserna sekularisering och modernisering. Weber förstod båda dessa som rationaliseringsprocesser. Såväl naturen som historien förstås allt mer i materialla och instrumentella termer, och allt mer sällan i andliga, besjälade termer. Weber själv uppfattade inte detta som någon entydigt positiv aspekt, utan hörde snarare till dem som också uppfattade processen som avhumaniserande, något Josephson-Storm också påpekar. Marx beskrev en liknande känsla när han talade om förfrämligandet i den kapita…