Fortsätt till huvudinnehåll

FRA

Det verkar som att debatten om FRA-lagen sent om sider har börjat komma igång. Den möter mig när jag öppnar SvD på morgonen. Ledarsidan tar tydligt ställning. Flera gånger det senaste dygnet har jag hört eller läst kommentarer från människor som inte tidigare fattat vad det är som ligger på riksdagens bord och som nu närmast är i chock.

Samtdigt kan jag inte undgå att fråga mig hur det är möjligt att debatten börjar först nu. Stora delar av svenska folket känner troligen fortfarande inte till frågan. Media beter sig som om den blivit intressant först nu. Jag misstänker att åtskilliga nyhetsbevakare kommer att reagera först efter själva omröstningen.

I bästa fall kan vi kanske sedan få en mer allmän debatt om några av politikens grundfrågor: Hur långt bör staten gå i förhållande till medborgarnas privatliv? Hur får en stat agera i förhållande till andra länders medborgare (kommunikation genom Sverige rör verkligen inte bara svenskar)? Vilket ansvar har politiker gentemot sina väljare? Vilket ansvar har tjänstemän? Vilket ansvar har väljare för att följa politiken? Vad måste en politiker göra för att helt ha förbrukat sitt förtroende?

Inlägg från sist FRA-lagen diskuterades: Den övervakade demokratin, Informationskontrollsamhället.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…