Det har blivit allt vanligare att förklara förändringar i det svenska politiska systemet med den så kallade GAL-TAN-skalan, som nu också börjar göra sig märkbar i diskussionen i Norge. Liknande diskussioner finns också i många andra länder, och det är uppenbart att någonting har förändrats i de flesta partisystem de senaste årtiondet. Samtidigt har jag hela tiden varit skeptisk till just GAL-TAN som analysverktyg, trots eller kanske rent av på grund av, dess popularitet bland svenska politiska kommentatörer. GAL-TAN står för globalist, alternative, liberal, versus traditionalist, authoritarian, nationalist. Det borde vara tydligt att dessa kombinationer inte består av variabler som är självklart sammanhängande med varandra. De senaste tio åren verkar det onekligen som att det sker en förflyttning mot traditionalism, auktoritetstro, och nationalism, eller åtminstone mot nationalism. Traditionalismen och auktoritetstron framstår ofta som påtagligt selektiv. De nationalpopulistiska part...
Kommentarer