Fortsätt till huvudinnehåll

Nyss hemkommen från brittiska öarna

Nyss hemkommen från ett Storbritannien där regeringen röstat igenom att terrormisstänkta skall kunna hållas inspärrade i 42 dagar utan att delges en anklagelse. Förslaget kunde drivas igenom tack vare stöd från det nordirländska protestantiska partiet DUP. Många väntar sig att förslaget skall stoppas antingen redan i överhuset eller i någon av de domstolar som övervakar lagarnas överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna.

Resan har också gott via ett Skottland som förefaller uppfatta sig alltmer som en egen nation. Mer om detta senare. Ytterligare deligering av makt diskuteras. Ett självständigt Skottland käns inte längre så avlägset. Det förefaller onekligen som om Storbritannien till sist skulle komma att upplösas.

På Irland röstade man just ner Lisabonfördraget. Inte heller den europeiska federationen ter sig längre lika självklar. I alla händelser ter den sig allt mer uppenbart illa förankrad i medborgarnas identitet och politiska förtroende.

Nationalstaterna tar sig allt större friheter. Samtidigt rör det sig i maktfördelningen mellan dem och de andra nivåer som gör anspråk på makt. Jag får en upplevelse av att det är mycket som ligger och väger som kan visa sig avgörande för framtiden.

Väl hemma, efter att av olika skäl ha varit ganska så onåbar, konstaterar jag att debatten, åtminstone i bloggosfären, fortsätter kring den föreslagna så kallade FRA-lagen, en fråga som inte minst är viktig i detta sammanhang.

Andra bloggar om FRA-lagen: Dexion, Morian, Ingerö. Fredrik Federleys ångest kring hur han skall rösta är också läsvärda, liksom FRA:s försvarsargument.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…