Fortsätt till huvudinnehåll

Lichtenstein som svensk inrikespolitik


Jag fick en sådan där känsla av politisk förändring i blixtbelysning när jag hörde Tomas Bodström uttala sig i Aktuellt om Lichtensteins medlemskap i Schengen (svt.se). Sverige lägger nu in sitt veto mot detta genom att Sveriges riksdag inte godkänner förslaget med kvalificerad majoritet. Socialdemokraterna stoppar alltså Lichtensteins medlemskap i Schengen (dock har inte heller Tyskland godkänt det ännu, det har alltså inte varit helt upp till SAP). Åtminstone i Aktuellt framstår det tydligt som en markering i EU-valet. EU är alltså så pass politiskt integrerat att Lichtensteins medlemskap i Schengen nu är en fråga som avgörs av det politiska spelet i Sverige. Ingen vetenskapligt välvald indikator, kanske, men för mig blev den väldigt tydlig.

Samtidigt kändes det signifikant även ur en annan synpunkt: Bodströms förklaring är att Lichtensteins medlemskap i Schengen "bara gynnar skattesmitarna". Tydligt betoning på "bara". (Citatet finns inte på nätet). Jag är inte insatt i detaljerna i avtalet, men misstänker att det har att göra med Lichtensteins att banklagstiftning i hög grad förhindrar insyn för t.ex. skattemyndigheterna. Tack vare information som svenska Skatteverket fick tillgång till genom att tyska myndigheter använde metoder som är olagliga i både Sverige och Lichtenstein (där tyskarna alltså använde dem) vet vi att denna lagstiftning faktiskt gynnar folk som vill dra sig undan skatt. Men är det verkligen så att avtalet bara gynnar skattesmitare? Även retoriken känns signifikant.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li