Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturutredningen


Imorgon går remisstiden ut för regeringens Kulturutredning. De flesta av landets kulturredaktioner har redan dömt ut den. Ryktet säger dock att Kulturdepartementet arbetar på en kulturproposition som ska presenteras i höst. Samtidigt har Kulturministern redan avvisat flera av utredningens förslag. Vad som ska stå i propositionen är alltså höljt i dunkel. Jag är själv ganska nyfiken på hur remissvaren kommer att se ut. Jag kan tänka mig att det kommer att finnas rätt många posstiva svar, men naturligtvis också många negativa. Till och med tidningarna har hittills tvingats erkänna att den regionalisering som på många sätt är utredningens huvudförslag troligen kommer att bli verklighet. Experimentverksamheten med ökat regionalt inflytande i Västra Götaland har för övrigt redan permanentats.

Svenska Dagbladet passar dock på att på redaktionell plats publicera artiklar som "Kulturutredningen får underkänt" och "Portföljmodellen passar inte små regioner". De menar att regionaliseringen (den s.k. portföljmodellen) lämpar sig illa för de minsta landstingen. De glömmer dock att nämna att Gotland var de första att anmäla att de ville bli försöksregion. Den källa som anges i artikeln är istället Västra Götaland, som visserligen gärna ser utökat självstyre för egen del, men som tydligen inte anser det lämpligt för de mindre regionerna.

DN förklarar på ledarsidan att "Sverige saknar inte folkligt stöd för kultur, vi saknar kulturpolitiker med vidare vyer och insikt om att kultur har ett egenvärde." Ledaren lyckas faktiskt peka på det breda kulturutbud som inte direkt berörs av kulturpolitiken, men lyckas däremot inte beskriva sambandet mellan kulturpolitiken och t.ex. ungdomars musiklyssnande. Kanske är oförståelsen för sambandet det stora problemet. Samtidigt verkar Madeleine Sjöstedt i Stockholm vara den enda svenska politiker som ser sambandet mellan upphovsrättsfrågor och kulturpolitik. På det hela taget verkar den kulturpolitiska diskussionen vara i behov av att sättas in i ett större sammanhang.

-----------

(Som en passus kan nämnas att DN-ledaren lyckas beskriva den typiske svenske medborgaren som en man som läser Millenniumtrilogin. Det hade jag faktiskt inte väntat mig av DN:s ledarsida.)

Kommentarer

Erik sa…
Hej Tobias,

Roligt att du gillar Madeleines artikel på Svd.

I Stockholm har kulturnämnden också tagit initiativ till att göra bilder, kartor mm som finns på stadens kulturinstitutioners olika hemsidor mer tillgängliga genom att ge dem en fungerande licens för hur man får använda materialet. Du kan läsa mer om det på Madeleines blogg, här:
http://madeleinesjostedt.wordpress.com/2009/05/14/stockholms-stad-kraver-ny-upphovsrattslagstiftning/

Erik Jennische
kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus

Populära inlägg i den här bloggen

Invånare och medborgare

Ofta sätter man likhetstecken mellan invånare och medborgare. Detta sker inte bara i dagligt tal utan också i stats- och samhällsvetenskaplig litteratur. I teorin brukar man anta att en demokrati är en stat där i stort sett alla vuxna invånare är medborgare och deltar i styret. "No taxation without representation" är ett klassiskt argument för representativ demokrati: att invånarna i ett land har rätt till politiskt inflytande eftersom de bor där och betalar skatt. Nationen upplevs ofta som en politisk (och kulturell) gemenskap som består av medborgarna, invånarna, dvs. de (vuxna) som bor i landet.

Medborgare och invånare är emellertid inte samma sak. Ett stort - och växande - antal människor lever i andra länder än de där de själva är medborgare. Jag har själv bott utomlands i nära fyra år nu, om än inte särskilt långt bort. Upplevelsen, både den egna och den av att ingå i ett sammanhang präglat av europeisk arbetskraftsmigration, får en att reflektera kring medborgarskape…

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…