Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturutredningen


Imorgon går remisstiden ut för regeringens Kulturutredning. De flesta av landets kulturredaktioner har redan dömt ut den. Ryktet säger dock att Kulturdepartementet arbetar på en kulturproposition som ska presenteras i höst. Samtidigt har Kulturministern redan avvisat flera av utredningens förslag. Vad som ska stå i propositionen är alltså höljt i dunkel. Jag är själv ganska nyfiken på hur remissvaren kommer att se ut. Jag kan tänka mig att det kommer att finnas rätt många posstiva svar, men naturligtvis också många negativa. Till och med tidningarna har hittills tvingats erkänna att den regionalisering som på många sätt är utredningens huvudförslag troligen kommer att bli verklighet. Experimentverksamheten med ökat regionalt inflytande i Västra Götaland har för övrigt redan permanentats.

Svenska Dagbladet passar dock på att på redaktionell plats publicera artiklar som "Kulturutredningen får underkänt" och "Portföljmodellen passar inte små regioner". De menar att regionaliseringen (den s.k. portföljmodellen) lämpar sig illa för de minsta landstingen. De glömmer dock att nämna att Gotland var de första att anmäla att de ville bli försöksregion. Den källa som anges i artikeln är istället Västra Götaland, som visserligen gärna ser utökat självstyre för egen del, men som tydligen inte anser det lämpligt för de mindre regionerna.

DN förklarar på ledarsidan att "Sverige saknar inte folkligt stöd för kultur, vi saknar kulturpolitiker med vidare vyer och insikt om att kultur har ett egenvärde." Ledaren lyckas faktiskt peka på det breda kulturutbud som inte direkt berörs av kulturpolitiken, men lyckas däremot inte beskriva sambandet mellan kulturpolitiken och t.ex. ungdomars musiklyssnande. Kanske är oförståelsen för sambandet det stora problemet. Samtidigt verkar Madeleine Sjöstedt i Stockholm vara den enda svenska politiker som ser sambandet mellan upphovsrättsfrågor och kulturpolitik. På det hela taget verkar den kulturpolitiska diskussionen vara i behov av att sättas in i ett större sammanhang.

-----------

(Som en passus kan nämnas att DN-ledaren lyckas beskriva den typiske svenske medborgaren som en man som läser Millenniumtrilogin. Det hade jag faktiskt inte väntat mig av DN:s ledarsida.)

Kommentarer

Erik sa…
Hej Tobias,

Roligt att du gillar Madeleines artikel på Svd.

I Stockholm har kulturnämnden också tagit initiativ till att göra bilder, kartor mm som finns på stadens kulturinstitutioners olika hemsidor mer tillgängliga genom att ge dem en fungerande licens för hur man får använda materialet. Du kan läsa mer om det på Madeleines blogg, här:
http://madeleinesjostedt.wordpress.com/2009/05/14/stockholms-stad-kraver-ny-upphovsrattslagstiftning/

Erik Jennische
kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li