Fortsätt till huvudinnehåll

Bjereld & Oscarsson - spännande siffror om FRA och EU-valet


När jag såg Henrik Oscarssons och Ulf Bjerelds DN-debattartikel för några dagar sedan så reagerade jag först bara över rubriken "Nästan varannan svensk struntar i FRA-frågan". Det visar sig dock att det inte i första hand är de bägge statsvetarna - utan DN - som är gravt partiska i sammanhanget.

Artikeln bygger på SOM-undersökningen från förra året, som är en av de bättre regelbundna studierna av svenskarnas åsikter. Enligt den hade 43 % av svenskarna ingen uttalad uppfattning om FRA-lagen. Av dem som hade en åsikt var den överväldigande majoriteten emot (34 %, mot 23 % för). Av dem som inte hade en uttalad åsikt svarar 22 procent att de varken är positiva eller negativa till lagen, 11 procent har ingen uppfattning och 10 procent känner inte till lagen. Vad man måste fråga sig vid bedömningen är dock även hur stort intresset för enskilda lagar brukar vara.

Tyvärr verkar undersökningen inte ha innehållit några frågor om engagemangets styrka. Av allt att döma var dock många synnerligen engagerade. Hur artikelförfattarna får detta till att motståndet var en elitföreteelse kan jag inte förstå. Om en tredjedel av svenska folket är motståndare till en lag, spontanorganiserade demonstrationer samlas vid flera tillfällen, och partistrukturen utmanas av nya partier så skulle jag tvärtom kalla det beskriva motståndet som både brett och folkligt.

Bjereld och Oscarsson bjuder dock även på andra upplysningar. Det visar sig att "Kvinnor är något mer negativt inställda till FRA-lagen än vad män är", vilket kanske inte är vad man hade väntat sig av rapporteringen i pressen. Detta står i en intressant kontrast till att "Mer än åtta av tio piratpartister är män". Detta ska kanske tas med en nypa salt eftersom de båda statsvetarna inte anger vilken tidpunkt siffrorna gäller. Är det SOM-undersökningens siffror så är de i högsta grad inaktuella. De antyder dock att försvaret av den personliga integriteten är en betydligt bredare folkrörelse än Piratpartiet.

Samtidigt konstaterar de att "Våra analyser bekräftar att det finns en påfallande stark åsiktssammanhållning i sakfrågor som rör övervakning och integritet – en åsiktssammanhållning som anstår en ny politisk konfliktdimension. Piratpartiet är kanske inte mer av ett enfrågeparti än vad våra etablerade partier uppfattades vara när de en gång bildades."

Den 15 maj publicerade Henrik Oscarsson på sin blogg en lista över vilka som skulle ha kommit in i Europaparlamentet om det hade varit val just då. Att döma av vad jag har sett så är den informationen fortfarande aktuell. Inga kristdemokrater. En piratpartist. En centerpartist. En miljöpartist. Listan är dock utan hänsyn till personröster. Alla tycks dock vänta sig att dessa kommer att spela en betydande roll i detta val.

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Olle Ludvigsson (s)
4 Anna Ibrisagic (m)
5 Åsa Westlund (s)
6 Christofer Fjellner (m)
7 Marit Paulsen (fp)
8 Carl Schlyter (mp)
9 Göran Färm (s)
10 Susanna Haby (m)
11 Eva-Britt Svensson (v)
12 Lena Ek (c)
13 Anna Hedh (s)
14 Hans Wallmark (m)
15 Christian Engström (pp)
16 Jens Nilsson (s)
17 Christoffer Järkeborn (m)
18 Olle Schmidt (fp)

De här siffrorna understryker kanske att man bör ta det på allvar att Piratpartiet nu är Sveriges till medlemstalet tredje största parti. Det behöver man antagligen vara om man ska kunna bedriva kampanjen bakom de här opinionssiffrorna helt utan partistöd.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...