Fortsätt till huvudinnehåll

Bjereld & Oscarsson - spännande siffror om FRA och EU-valet


När jag såg Henrik Oscarssons och Ulf Bjerelds DN-debattartikel för några dagar sedan så reagerade jag först bara över rubriken "Nästan varannan svensk struntar i FRA-frågan". Det visar sig dock att det inte i första hand är de bägge statsvetarna - utan DN - som är gravt partiska i sammanhanget.

Artikeln bygger på SOM-undersökningen från förra året, som är en av de bättre regelbundna studierna av svenskarnas åsikter. Enligt den hade 43 % av svenskarna ingen uttalad uppfattning om FRA-lagen. Av dem som hade en åsikt var den överväldigande majoriteten emot (34 %, mot 23 % för). Av dem som inte hade en uttalad åsikt svarar 22 procent att de varken är positiva eller negativa till lagen, 11 procent har ingen uppfattning och 10 procent känner inte till lagen. Vad man måste fråga sig vid bedömningen är dock även hur stort intresset för enskilda lagar brukar vara.

Tyvärr verkar undersökningen inte ha innehållit några frågor om engagemangets styrka. Av allt att döma var dock många synnerligen engagerade. Hur artikelförfattarna får detta till att motståndet var en elitföreteelse kan jag inte förstå. Om en tredjedel av svenska folket är motståndare till en lag, spontanorganiserade demonstrationer samlas vid flera tillfällen, och partistrukturen utmanas av nya partier så skulle jag tvärtom kalla det beskriva motståndet som både brett och folkligt.

Bjereld och Oscarsson bjuder dock även på andra upplysningar. Det visar sig att "Kvinnor är något mer negativt inställda till FRA-lagen än vad män är", vilket kanske inte är vad man hade väntat sig av rapporteringen i pressen. Detta står i en intressant kontrast till att "Mer än åtta av tio piratpartister är män". Detta ska kanske tas med en nypa salt eftersom de båda statsvetarna inte anger vilken tidpunkt siffrorna gäller. Är det SOM-undersökningens siffror så är de i högsta grad inaktuella. De antyder dock att försvaret av den personliga integriteten är en betydligt bredare folkrörelse än Piratpartiet.

Samtidigt konstaterar de att "Våra analyser bekräftar att det finns en påfallande stark åsiktssammanhållning i sakfrågor som rör övervakning och integritet – en åsiktssammanhållning som anstår en ny politisk konfliktdimension. Piratpartiet är kanske inte mer av ett enfrågeparti än vad våra etablerade partier uppfattades vara när de en gång bildades."

Den 15 maj publicerade Henrik Oscarsson på sin blogg en lista över vilka som skulle ha kommit in i Europaparlamentet om det hade varit val just då. Att döma av vad jag har sett så är den informationen fortfarande aktuell. Inga kristdemokrater. En piratpartist. En centerpartist. En miljöpartist. Listan är dock utan hänsyn till personröster. Alla tycks dock vänta sig att dessa kommer att spela en betydande roll i detta val.

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Olle Ludvigsson (s)
4 Anna Ibrisagic (m)
5 Åsa Westlund (s)
6 Christofer Fjellner (m)
7 Marit Paulsen (fp)
8 Carl Schlyter (mp)
9 Göran Färm (s)
10 Susanna Haby (m)
11 Eva-Britt Svensson (v)
12 Lena Ek (c)
13 Anna Hedh (s)
14 Hans Wallmark (m)
15 Christian Engström (pp)
16 Jens Nilsson (s)
17 Christoffer Järkeborn (m)
18 Olle Schmidt (fp)

De här siffrorna understryker kanske att man bör ta det på allvar att Piratpartiet nu är Sveriges till medlemstalet tredje största parti. Det behöver man antagligen vara om man ska kunna bedriva kampanjen bakom de här opinionssiffrorna helt utan partistöd.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…