Fortsätt till huvudinnehåll

Machiavelli för vår tid?

Vid sidan av att jag sitter och läser in mig på teorier kring civilsamhälle, frivilligorganisationer och bildning så har jag suttit och bäddrat i Martin Melins Machiavelli för vår tid, ett slags förenklad omskrivning av Machiavellis Fursten menad för dagens "furstar", dvs. för folk i näringslivet. Han följer originalet rätt bra, men det är svårt att undvika att han missar en del av djupet i originalet. Framförallt känns den dock rätt mesig: både återhållsam och okontroversiell i jämförelse med originalet.

Mellin säger själv att anpassningen bl.a. innebär att han strukit sådana saker som rekommendationer om politiska mord, som han ersatt med avsättning. Kanske har han rätt i att vår tid är mer civiliserad än Machiavellis. Åtminstone är vår del av världen det. Det är värt att komma ihåg att vi faktiskt lever i ett skyddat hörn av världen där insatserna i det ekonomiska livet i själva verket är väldigt låga. Vad är några miljoner mot livet?

Å andra sidan skrev Machiavelli faktiskt inte om näringslivet utan om politik. Idag tycks det tämligen okontroversiellt att ge machiavelliska råd till näringslivet. Ingen blir heller upprörd över att dess ledare anklagas för att vara cyniska. Eftersom Machiavelli bl.a. skriver om de strategiska fördelarna med långsiktigt tänkande kunde det kanske till och med vara bra om han lästes. I synnerhet i den här nedtonade versionen. Vore det annorlunda om råden - som i originalet - riktade sig till politiker? Försöker vi forfarande intala oss att de är bättre än så?

Ett friare, men också intressantare, försök att uppdatera Machiavelli är Maurice Jolys Dialog i dödsriket, mellan Machiavelli och Montesque från 1864. I denna konspirationsteoretiska klassiker skilldras hur en statsman kan urvattna en konstitutionell stat och omvandla den till en despoti. Metoder som rekommenderas är inskränkningar av pressens frihet, förstärkta resurser för övervakning av medborgarna och olika typer av undantagstillstånd. Avslutningsvis konstateras det att det redan har hänt. Vad som framställts som ett hypotetiskt fall är en relativt saklig besrkivning av utvecklingen under den samtida härskaren Napoleon III i Frankrike.

Tyvärr har den boken fallit i viss glömska. Dess metodförslag dyker då och då upp i konspirationsteoretiska sammanhang, men kanske hade det varit välgörande om fler läst den i original, t.ex. i Tyskland kring 1930. Jag tror i alla fall att jag skall läsa om den nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...