Fortsätt till huvudinnehåll

Nu när jag hinner läsa tidningen


Den uppmärksamme läsaren lägger säkert märke till att det har varit mycket referenser till Svenska Dagbladet på sistone Det beror helt enkelt på att jag inte läser så mycket andra tidningar längre. Jag har alltid prenumererat på Svenska Dagbladet, och nästan alltid bara på den.

Fram till och med januari satt jag emellertid med Regeringskansliets mediabevakning på jobbet. Det innebär att man rent automatiskt kommer att titta på en mängd olika nyhetskällor (åtminstone i gammalmedia) även om artikeln man börjar med, till skillnad från dem som man kanske går tillbaka till på sin lediga tid, alltid är de som berör ens egna arbetsområden. Som en typisk bieffekt får man naturligtvis för sig att ens eget område röner enorm uppmärksamhet och att ens kollegors åtgärder och uttalanden får omedelbara konsekvenser och skapar ett intresse som dessutom kommer att ha dött inom några dagar. Jag är ganska övertygad om att detta tunnelseende skadar svensk politik eftersom det ger en minst sagt skev bild av den egna platsen i samhällsdebatten, för att inte tala om den politiska kontrollen över samhällsdebatten (eftersom pressen lätt framstår som väldigt reaktiv).

Jag får helt enkelt hoppas att fler av pressbevakningens användare läser fler artiklar än de som hänvisas till. Själv har jag sedan februari tagit del av relativt lite nyheter. Nu tänker jag dock bygga upp nyhetsintaget igen och letar således efter kanaler som kan ge mer korrekt, och gärna långsiktigt relevant information.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li