Fortsätt till huvudinnehåll

Konservativt program

Jag har funderat på hur det skulle bli om man i dagens Sverige skulle skriva ett politiskt program baserat på konservatismen sådan den uppfattades av till exempel Edmund Burke eller Harald Hjärne (den förstnämnde ofta utpekad som den anglosaxiska konservatismens grundare, den sistnämnde en av den anglosaxiskt influerade liberala konservatismens tidiga företrädare i Sverige). Jag tänker mig att det skulle kunna inkludera till exempel följande punkter:

1. Den personliga rättssäkerheten. En central fråga för de politiska grupper Burke tillhörde. Varje medborgares rätt att inte få sina juridiska rättigheter inskränkta utan att ges möjligheten att möta sina anklagare inför en opartisk domstol. Utanför de straff som kan dömas ut och de undersökningar som kan behöva bedrivas för att förbereda åtal sker inga intrång i den enskildes privatliv.

2. Allmän skolplikt och tillgång till en skola där alla medborgare kan lära sig läsa, skriva och räkna i den utsträckning som de behöver för att klara sig i samhället, samt andra kunskaper som de kan behöva för att kunna delta i den politiska processen.

3. Försvarsfrågan. Den fråga som den svenska Högern ursprungligen enade sig kring. Den gången var kravet att Sverige skulle ha en krigsmakt som kunde säkra hela rikets territoriella integritet. På Burkes tid var yrkesarmé en självklarhet. Hjärne drev värnpliktsfrågan i Sverige och betonade särskilt sambandet mellan plikter och rättigheter för att lägga grunden för ett framtida samhälle med mer allmän rösträtt.

4. Skatteavdrag för gåvor till allmännyttiga och välgörande ändamål. Om den enskilde önskar ge pengar till sådana ändamål finns det enligt detta synsätt ingen anledning att omfördela pengarna till andra allmännyttiga ändamål.

5. Maktdelning. Revidering av grundlagen för att stärka maktdelningen och möjliggöra opartisk juridisk prövning av nya lagars grundlagsenlighet.

6. Bättre och mindre universitet, dvs. inte färre universitet utan färre studenter som kan ges en bättre och mer intensiv utbildning.

7. Stärkande av vad vi med ett modernt ord kallar civilsamhället. Såväl lokala gemenskaper som kyrkor har alltid varit centrala i konservativt tänkande. Detta handlar inte minst om att slå vakt om deras oberoende gentemot staten. I linje med detta skulle man kunna stärka deras ställning som producenter av välfärdstjänster.

8. Väsentliga generella skattesänkningar. Egendom förvaltas bäst av enskilda. Tjänster bör endast skötas av staten då detta är nödvändigt för det gemensamma bästa

9. Återinförande av konungens symboliska maktbefogenheter.

Kommentarer

Sophia sa…
Så liberal jag är så fann jag inget att klaga över där. Det är väl bara en kandidatur som krävs så lägger jag min röst.

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…