Jag har funderat på hur det skulle bli om man i dagens Sverige skulle skriva ett politiskt program baserat på konservatismen sådan den uppfattades av till exempel Edmund Burke eller Harald Hjärne (den förstnämnde ofta utpekad som den anglosaxiska konservatismens grundare, den sistnämnde en av den anglosaxiskt influerade liberala konservatismens tidiga företrädare i Sverige). Jag tänker mig att det skulle kunna inkludera till exempel följande punkter:
1. Den personliga rättssäkerheten. En central fråga för de politiska grupper Burke tillhörde. Varje medborgares rätt att inte få sina juridiska rättigheter inskränkta utan att ges möjligheten att möta sina anklagare inför en opartisk domstol. Utanför de straff som kan dömas ut och de undersökningar som kan behöva bedrivas för att förbereda åtal sker inga intrång i den enskildes privatliv.
2. Allmän skolplikt och tillgång till en skola där alla medborgare kan lära sig läsa, skriva och räkna i den utsträckning som de behöver för att klara sig i samhället, samt andra kunskaper som de kan behöva för att kunna delta i den politiska processen.
3. Försvarsfrågan. Den fråga som den svenska Högern ursprungligen enade sig kring. Den gången var kravet att Sverige skulle ha en krigsmakt som kunde säkra hela rikets territoriella integritet. På Burkes tid var yrkesarmé en självklarhet. Hjärne drev värnpliktsfrågan i Sverige och betonade särskilt sambandet mellan plikter och rättigheter för att lägga grunden för ett framtida samhälle med mer allmän rösträtt.
4. Skatteavdrag för gåvor till allmännyttiga och välgörande ändamål. Om den enskilde önskar ge pengar till sådana ändamål finns det enligt detta synsätt ingen anledning att omfördela pengarna till andra allmännyttiga ändamål.
5. Maktdelning. Revidering av grundlagen för att stärka maktdelningen och möjliggöra opartisk juridisk prövning av nya lagars grundlagsenlighet.
6. Bättre och mindre universitet, dvs. inte färre universitet utan färre studenter som kan ges en bättre och mer intensiv utbildning.
7. Stärkande av vad vi med ett modernt ord kallar civilsamhället. Såväl lokala gemenskaper som kyrkor har alltid varit centrala i konservativt tänkande. Detta handlar inte minst om att slå vakt om deras oberoende gentemot staten. I linje med detta skulle man kunna stärka deras ställning som producenter av välfärdstjänster.
8. Väsentliga generella skattesänkningar. Egendom förvaltas bäst av enskilda. Tjänster bör endast skötas av staten då detta är nödvändigt för det gemensamma bästa
9. Återinförande av konungens symboliska maktbefogenheter.
1. Den personliga rättssäkerheten. En central fråga för de politiska grupper Burke tillhörde. Varje medborgares rätt att inte få sina juridiska rättigheter inskränkta utan att ges möjligheten att möta sina anklagare inför en opartisk domstol. Utanför de straff som kan dömas ut och de undersökningar som kan behöva bedrivas för att förbereda åtal sker inga intrång i den enskildes privatliv.
2. Allmän skolplikt och tillgång till en skola där alla medborgare kan lära sig läsa, skriva och räkna i den utsträckning som de behöver för att klara sig i samhället, samt andra kunskaper som de kan behöva för att kunna delta i den politiska processen.
3. Försvarsfrågan. Den fråga som den svenska Högern ursprungligen enade sig kring. Den gången var kravet att Sverige skulle ha en krigsmakt som kunde säkra hela rikets territoriella integritet. På Burkes tid var yrkesarmé en självklarhet. Hjärne drev värnpliktsfrågan i Sverige och betonade särskilt sambandet mellan plikter och rättigheter för att lägga grunden för ett framtida samhälle med mer allmän rösträtt.
4. Skatteavdrag för gåvor till allmännyttiga och välgörande ändamål. Om den enskilde önskar ge pengar till sådana ändamål finns det enligt detta synsätt ingen anledning att omfördela pengarna till andra allmännyttiga ändamål.
5. Maktdelning. Revidering av grundlagen för att stärka maktdelningen och möjliggöra opartisk juridisk prövning av nya lagars grundlagsenlighet.
6. Bättre och mindre universitet, dvs. inte färre universitet utan färre studenter som kan ges en bättre och mer intensiv utbildning.
7. Stärkande av vad vi med ett modernt ord kallar civilsamhället. Såväl lokala gemenskaper som kyrkor har alltid varit centrala i konservativt tänkande. Detta handlar inte minst om att slå vakt om deras oberoende gentemot staten. I linje med detta skulle man kunna stärka deras ställning som producenter av välfärdstjänster.
8. Väsentliga generella skattesänkningar. Egendom förvaltas bäst av enskilda. Tjänster bör endast skötas av staten då detta är nödvändigt för det gemensamma bästa
9. Återinförande av konungens symboliska maktbefogenheter.
Kommentarer