Fortsätt till huvudinnehåll

Konservativt program

Jag har funderat på hur det skulle bli om man i dagens Sverige skulle skriva ett politiskt program baserat på konservatismen sådan den uppfattades av till exempel Edmund Burke eller Harald Hjärne (den förstnämnde ofta utpekad som den anglosaxiska konservatismens grundare, den sistnämnde en av den anglosaxiskt influerade liberala konservatismens tidiga företrädare i Sverige). Jag tänker mig att det skulle kunna inkludera till exempel följande punkter:

1. Den personliga rättssäkerheten. En central fråga för de politiska grupper Burke tillhörde. Varje medborgares rätt att inte få sina juridiska rättigheter inskränkta utan att ges möjligheten att möta sina anklagare inför en opartisk domstol. Utanför de straff som kan dömas ut och de undersökningar som kan behöva bedrivas för att förbereda åtal sker inga intrång i den enskildes privatliv.

2. Allmän skolplikt och tillgång till en skola där alla medborgare kan lära sig läsa, skriva och räkna i den utsträckning som de behöver för att klara sig i samhället, samt andra kunskaper som de kan behöva för att kunna delta i den politiska processen.

3. Försvarsfrågan. Den fråga som den svenska Högern ursprungligen enade sig kring. Den gången var kravet att Sverige skulle ha en krigsmakt som kunde säkra hela rikets territoriella integritet. På Burkes tid var yrkesarmé en självklarhet. Hjärne drev värnpliktsfrågan i Sverige och betonade särskilt sambandet mellan plikter och rättigheter för att lägga grunden för ett framtida samhälle med mer allmän rösträtt.

4. Skatteavdrag för gåvor till allmännyttiga och välgörande ändamål. Om den enskilde önskar ge pengar till sådana ändamål finns det enligt detta synsätt ingen anledning att omfördela pengarna till andra allmännyttiga ändamål.

5. Maktdelning. Revidering av grundlagen för att stärka maktdelningen och möjliggöra opartisk juridisk prövning av nya lagars grundlagsenlighet.

6. Bättre och mindre universitet, dvs. inte färre universitet utan färre studenter som kan ges en bättre och mer intensiv utbildning.

7. Stärkande av vad vi med ett modernt ord kallar civilsamhället. Såväl lokala gemenskaper som kyrkor har alltid varit centrala i konservativt tänkande. Detta handlar inte minst om att slå vakt om deras oberoende gentemot staten. I linje med detta skulle man kunna stärka deras ställning som producenter av välfärdstjänster.

8. Väsentliga generella skattesänkningar. Egendom förvaltas bäst av enskilda. Tjänster bör endast skötas av staten då detta är nödvändigt för det gemensamma bästa

9. Återinförande av konungens symboliska maktbefogenheter.

Kommentarer

Sophia sa…
Så liberal jag är så fann jag inget att klaga över där. Det är väl bara en kandidatur som krävs så lägger jag min röst.

Populära inlägg i den här bloggen

Invånare och medborgare

Ofta sätter man likhetstecken mellan invånare och medborgare. Detta sker inte bara i dagligt tal utan också i stats- och samhällsvetenskaplig litteratur. I teorin brukar man anta att en demokrati är en stat där i stort sett alla vuxna invånare är medborgare och deltar i styret. "No taxation without representation" är ett klassiskt argument för representativ demokrati: att invånarna i ett land har rätt till politiskt inflytande eftersom de bor där och betalar skatt. Nationen upplevs ofta som en politisk (och kulturell) gemenskap som består av medborgarna, invånarna, dvs. de (vuxna) som bor i landet.

Medborgare och invånare är emellertid inte samma sak. Ett stort - och växande - antal människor lever i andra länder än de där de själva är medborgare. Jag har själv bott utomlands i nära fyra år nu, om än inte särskilt långt bort. Upplevelsen, både den egna och den av att ingå i ett sammanhang präglat av europeisk arbetskraftsmigration, får en att reflektera kring medborgarskape…

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…