Fortsätt till huvudinnehåll

Konservativt program

Jag har funderat på hur det skulle bli om man i dagens Sverige skulle skriva ett politiskt program baserat på konservatismen sådan den uppfattades av till exempel Edmund Burke eller Harald Hjärne (den förstnämnde ofta utpekad som den anglosaxiska konservatismens grundare, den sistnämnde en av den anglosaxiskt influerade liberala konservatismens tidiga företrädare i Sverige). Jag tänker mig att det skulle kunna inkludera till exempel följande punkter:

1. Den personliga rättssäkerheten. En central fråga för de politiska grupper Burke tillhörde. Varje medborgares rätt att inte få sina juridiska rättigheter inskränkta utan att ges möjligheten att möta sina anklagare inför en opartisk domstol. Utanför de straff som kan dömas ut och de undersökningar som kan behöva bedrivas för att förbereda åtal sker inga intrång i den enskildes privatliv.

2. Allmän skolplikt och tillgång till en skola där alla medborgare kan lära sig läsa, skriva och räkna i den utsträckning som de behöver för att klara sig i samhället, samt andra kunskaper som de kan behöva för att kunna delta i den politiska processen.

3. Försvarsfrågan. Den fråga som den svenska Högern ursprungligen enade sig kring. Den gången var kravet att Sverige skulle ha en krigsmakt som kunde säkra hela rikets territoriella integritet. På Burkes tid var yrkesarmé en självklarhet. Hjärne drev värnpliktsfrågan i Sverige och betonade särskilt sambandet mellan plikter och rättigheter för att lägga grunden för ett framtida samhälle med mer allmän rösträtt.

4. Skatteavdrag för gåvor till allmännyttiga och välgörande ändamål. Om den enskilde önskar ge pengar till sådana ändamål finns det enligt detta synsätt ingen anledning att omfördela pengarna till andra allmännyttiga ändamål.

5. Maktdelning. Revidering av grundlagen för att stärka maktdelningen och möjliggöra opartisk juridisk prövning av nya lagars grundlagsenlighet.

6. Bättre och mindre universitet, dvs. inte färre universitet utan färre studenter som kan ges en bättre och mer intensiv utbildning.

7. Stärkande av vad vi med ett modernt ord kallar civilsamhället. Såväl lokala gemenskaper som kyrkor har alltid varit centrala i konservativt tänkande. Detta handlar inte minst om att slå vakt om deras oberoende gentemot staten. I linje med detta skulle man kunna stärka deras ställning som producenter av välfärdstjänster.

8. Väsentliga generella skattesänkningar. Egendom förvaltas bäst av enskilda. Tjänster bör endast skötas av staten då detta är nödvändigt för det gemensamma bästa

9. Återinförande av konungens symboliska maktbefogenheter.

Kommentarer

Anonym sa…
Så liberal jag är så fann jag inget att klaga över där. Det är väl bara en kandidatur som krävs så lägger jag min röst.

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li