Heja Grundlagsutredningen!

Med följande förslag skriver regeringspartiernas och Miljöpartiets representanter i Grundlagsutredningen in sig i svensk politisk historia. Kan de genomföras har ett stort steg tagits för att riva upp de värsta följdverkningarna av sjuttiotalets avskaffande av all maktdelning den svenska konstitutionen. Samtidigt tas viktiga steg för att föra utvecklingen framåt. Genomförs de så kommer Sverige för första gången i mannaminne att leva upp till internationell konstitutionell normalstandard för rättssäkerhet och demokrati!

1. Stärk allas rättighetsskydd med ökad lagprövning

2. Förstärkt grundlagsskydd för integritet och rättssäkerhet

3. Stärk det lokala självstyret i grundlagen

4. Stärkt personval vitaliserar vår demokrati

5. Regeringen ska automatiskt prövas i riksdagen efter val

6. Stärk och markera riksdagens kontrollmakt

7. Tydliggör domstolarnas ställning och domarnas oberoende

8. Gå åter till skilda valdagar

9. Inför stärkt proportionalitet och möjlighet till kommunala extraval

10. Gör vår främsta grundlag till folkets grundlag med en språklig översyn

11. Stärkta och skärpta inslag av folkomröstningar i den lokala demokratin

(Källa: DN-debatt)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Läs mer

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Läs mer

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li

Läs mer

Akademiska synpunkter

Leta i den här bloggen