Fortsätt till huvudinnehåll

Kanada som politisk förebild i Sverige

Internationellt erkända förebilder är ett vanligt argument i politiken. Mitt allmänna intryck har varit att den stora förebilden i Sverige på senare år har varit Storbritannien under New Labour - och det oavsett om det stora regeringspartiet här har varit Socialdemokratiska Arbetarepartiet eller Nya Moderaterna/Nya Arbetarpartiet.

Nu tycks emellertid Kanada vara påväg att segla upp som vår nya förebild. Jag var själv på studiersa i Montreal i januari tillsammans med en stor och promnient skara människor ihopsamlade av Botkyrka kommun för att studera kulturpolitik och framförallt Montreals kraftigt växande kulturekonomi, med betoning på bl.a. nycirkus (jag ska inte fördjupa mig i den resan just nu, men konstaterar företagsekomomen Emma Stenström på deras uppdrag skrev en utmärkt reserapport).

I SvD (här, här och här) kan man läsa att Per Schlingmann nyligen har varit i Kanada för att studera bl.a. socialpolitik och invandringspolitik. SvD framställer Kanada i ett närmast utopiskt skimrande ljus.

Min gamle kurskamrat Mikael Hellström - tidigare bosatt i Stockholm, numera doktorand i statsvetenskap vid ett Universitet i Edmonton i centrala Kanada - kommenterar artikeln för en kanadensisk publik. Han pekar på hur talande det är vad man finner anmärkningsvärt i andra länder. SvD lyfter fram det ideella arbetets betydelse i kanadensisk tjänstesektor, liksom det faktukm att invandrare får jobb när de kommer till Kanada.

När jag var där och studerade kulturpolitiken fastnade många för den höga graden av icke-offentlig finansiering i kanadensiskt kulturliv, att man kunde blanda kommersiella intäkter med offentliga. Det skall dock understrykas att även om alla delegationens svenskar nog på något plan uppfattade detta som anmärkningsvärt så var det på intet sätt så att alla uppfattade det som odelat positivt.

En annan egenskap i vissa - t.ex. SvD:s - beskrivningar av internationella föregångsländerna är trots detta frånvaron av problem. I Mikael Hellströms beskrivning ter sig läget i Kanada något mindre rosenskimrande. För att ta ett exempel så får invandrarna visserligen jobb, men inte självklart välmeriterande sådana.

En segregerad arbetsmarknad är onekligen ett problem. Man skall å andra sidan inte blunda för att människors möjlighet att försörja sig själva är ett viktigt steg i sig. Jag kan heller inte undgå att se det som ett stort steg framåt när man i svensk debatt börjar se invandrare som en potentiell tillgång för landet istället för bara som ett objejkt för regeringens beskyddarverksamhet.

Det är dock, som sagt, någonting väldigt anmärkningsvärt med att man i en svensk kontext ser det som en enorm framgång att invandrare har jobb, vilka jobb som helst. Det säger en hel del om situationen här.

När det gäller utopier så är det kanske så att Utopia är just vad ordets ursprungliga betydelse anger: en plats som icke är. Det hindrar dock inte att man kan lära av andra, och inte minst då av deras misstag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…