Fortsätt till huvudinnehåll

One nation under God

Funderar vidare utifrån Obamas tal om religionen (nedan). Vad innebär det egentligen; "One nation under God"? Många européer tycks allt mer benägna att uppfatta USA som en fundamentaliststat ledd av en president som hör röster och baserar sina beslut på det. För Obama tycks religionen öppna för ett politiskt engamemang grundat i principer som i sin tur grundar sig i tro. Religionen är alltså en del av det som gör honom radikal, inte alls någon paradoxal kombination, men däremot en kombination som är mer hemma i en amerikansk politisk kontext en i dagens Europa.

Även McCain är en poltiker som tycks utgå ifrån principer och från personliga erfarenheter, t.ex. i sitt ställningstagande mot tortyr. Det gör honom inte till någon kristen fundamentalism. Tvärtom är det nog så att flera av de ställningstaganden som har gjort honom så illa omtyckt i den evangeliska så kallade Kristna Högern är just sådana beslut.

Kan de här ställningstagandena jämföras med europeiska motsvarigheter? Vilken tolkning av "One nation under God" - om någon - kan jämföras med t.ex. de europeiska kraven på att omnämna det kristna arvet i EU:s nya grundlag? Formuleringen är smalare än "One nation under God", som under historien har tolkats som allt mer inkluderande mot olika religiösa samfund, och som ursprungligen valdes för att vara samfundsmässigt neutral.

Europa har ingen historia av att ha samfundsneutrala stater. Medan USA har syftat till att vara det ända sedan begynnelsen har t.ex. fram tills för mindre än ett decennium sedan haft en statskyrka. I Frankrike har man sedan revolutionen svängt mellan en kristen stat och en anti-religiös sekulär republik. Ryssland har genomgått samma pendelsvängningar: från monarki av Guds nåde till ateistisk folkrepublik, och nu tillbaka till ryskortodox auktoritär nationalism. Även i Sverige finns tendenser till att vilja driva staten i anti-religiös riktning. Sekularism i meningen samfundsneutralitet är ingenting vi är särskilt bra på.

Olyckligtvis är det inte mycket som tyder på att vi skulle vara på väg i den riktningen. Däremot finns det både sekularister och delar av den Kristna Högern som i USA driver på för att staten skall bli mer partiskt involverad i religionsfrågor. Lyckligtvis är dock varken McCain eller Obama bland dem.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...