Fortsätt till huvudinnehåll

Veckan som gick

I Finland och Sverige inleds minnesåret över finska kriget 1808-1809, det krig som ledde till att Ryssland erövrade Finland, ett krig som i efterhand tolkeas som första steget mot bildandet av en finsk nationalstat. Naturligtvis öppnar detta för frågor om hur det hade kunnat gå annars. Hade Finland varit svenskt? Vilket språk hade man talat där? O.s.v.

I Svenska Dagbladet kommenteras historien så här. Själv har jag tidigare skrivit om skillnaderna i hur svenskar och finländare mins sin historia, men också om hur 1809 hanterades i Sverige i 1800-talets diskussioner om nationen och språket.

--------------------------

I dagens Sverige tycks den intressantaste händelsen vara att debatten om skolan äntligen vaknat till liv igen. Maciej Zaremba skriver berättelser om Lärarhögskolan som är värre än till och med jag väntat mig. Där beskriver han en värld där det lättaste sättet att hantera ilska och irritation är att hävda att någon har utsatt en för en kränkning (Santesson-Wilsson menar dock att ordet kränkt inte längre är lika populärt i pressen). Själv tycker jag som sagt att det kan finnas en poäng med att söka lärare även utanför lärarhögskolorna.

Samma vecka presenterar SVT en ny realityserie där Sveriges sämsta skolklass förses med lärarresurser som skall göra det möjligt för den att bli en av de bästa. Oavsett resultatet så gör SVT den välgärningen att de skapar debatt och allmänt intresse kring frågan om hur man kan skapa en bättre skola. Prov och disciplin är tvivelsutan avgörande, men man får inte glömma att också inspiration, kunniga lärare och synliggörande av de enskilda eleverna också är av central betydelse. Läs gärna Svensklärarens utmärkta kommentar som diskuterar såväl programmet som Zarembas artiklar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…