Fortsätt till huvudinnehåll

Skånska folkmord på 1600-talet?

Även Harald Gustavssons understräckare om Skånes försvenskning repressenterar en modern svårighet att hantera historien. I det här fallet handlar det om en modern ambivalens till nationalstaten och till nationen som sådan. Gustavsson anammar en modernistisk syn där nationen är ett fenomen som knappast existerade före 1800-talet. Ur ett sådant perspektiv blir det lätt att avslöja vissa moderna märkligheter. Historieperspektivet i TV-serien Snapphanar framstår i en sådan analys som närmast skånsknationalistisk i sin iver att beskriva försvenskningen av Skåne som ett fall av etnisk rensning i stil med den som pågått i sen tid på Balkan.

Gustavsson är föredömligt nyanserad i sin egen beskrivning av Skånes försvenskning. Det handlade inte om någon etnisk rensning. Tvärtom skedde "försvenskningen" successivt och språket ändrades bara i administrativa och kyrkliga sammanhang. Hans analys är emellertid inte helt problemfri. Han utgår inte bara ifrån att nationalism i modern mening inte existerade på 1600-talet (vilket är högst rimligt). Han utgår dessutom ifrån att nationalitet, etnicitet och språk var politiskt irrelevant. I så fall blir det emellertid svårt att förstå varför svenska statskyrkan överhuvudtaget insisterade på att predikan skulle ske på svenska i Skåne. Kyrkan var tillräckligt mångspråkig för att i andra delar av landet predika på finska och samiska. Den enda rimliga förklaringen är, som historikern Jonas Nordin påpekat, att danskspråkighet, till skillnad från finskspråkighet, riskerade att skapa anknytning till en fientlig makt, Danmark. Språket var alltså en politiskt viktig lojalitetsskapande faktor redan då. Däremot var förhållandet komplicerat, precis som nu. Man vinner aldrig på att försöka förenkla historien för att passa till moderna referensramar. Människor och deras lojaliteter kommer alltid att vara komplexa.

(Tidigare text om nationalstatens överraskande uthållighet)

Kommentarer

Anonym sa…
Vad är "svenskhet"?Ett speciellt neurologiskt betingningsystem hos en art av homo sapiens?Har ofta funderat på svenskhetens kännetecken.Ett viktigt kännetecken har jag funnit i "Sveriges" mest förnämsta indoktrineringsanstalts-Uppsala Universitets-motto:"Att tänka fritt är stort.Att tänka rätt är större."Alltså:"Svensken" är per definition "totalitär",en fiende till den fria tanken och dess följd demokratin."Dansken" däremot är frihetlig och på ett naturligt sätt demokratisk.Det vet skåningen som nog så träffande kallar Stockholm för "Lilla Moskva".
gobl sa…
"Dansken" är frihetlig och på ett naturligt sätt demokratisk.
Ett statement att förundras över. (Är det gentiskt månne?)

Att ett universitet omtalas som indoktrineringsanstalt likaså.

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li