Fortsätt till huvudinnehåll

Europa, Turkiet och Islam

Frågan om Europas identitet tycks just nu fokusera på Turkiet. Även Turkiets identitet står emellertid på spel. Den moderatislamiska regering som under de senaste åren har gjort betydande insatser för att närma landet till Europa och skapa ett öppnare samhälle möter nu kraftiga utmaningar från den nationalistiska ultrasekularistiska flygeln inom militären och annorstädes. Den här situationen kan verka främmande och Turkiet är utan tvekan ett land där demokratin inte är tillnärmelsevis lika väletablerad som i större delen av Europa. Samtidigt är frågan emellertid inte helt avlägsen. Vad det ytterst handlar om är inte bara kotntrasten mellan Europa och den muslimska världen utan också om en konflikt som pågår både i Europa och i Turkiet. Det är en fråga om hur öppet samhället skall vara, i hur hög grad staten skall reglera det offentliga rummet och vilka medel som t.ex. militären har rätt (och skyldighet) att använda när utvecklingen inte går åt det håll det vill. Situationen i Turkiet är intressant inte minst därför att frontlinjerna inte går exakt där många västerlänningar skulle vänta sig. Det är i första hand sekularisterna som inskränker friheten i det offentliga rummet i syfte att förhindra att religiösa yttringar gör sig märkbara där. Det är som sekularismens självutnämnda väktare som militären har synpunkter på den demokratiska processen. Det är å andra sidan ett parti med religiös grund som genomfört väl behövliga reformer. Därmed inte sagt att det inte ocskå finns islamistiska och reaktionära grupper som också förhindrar Turkiets utveckling, men definitivt att religionsfriheten och det öppna samhället hör ihop.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...