måndag, december 18, 2006

Filologins roll i samhället

Nietzsche var aldrig särskilt bebägen att inordna sig själv i akademiska fack. Av eftervärlden beskrivs han ofta som filosof. Det här är ett av de få tillfällen där han uttalar sig i sin yrkesroll:

Då jag själv är klassisk filolog till professionen måste jag medge att jag inte vet vilken funktion den klassiska filologin skulle kunna ha i vår tid om inte den att ha en otidsenlig effekt, dvs. verka mot tiden och därigenom förhoppningsvis påverka en kommande tidsålder.
(Friedrich Nietzsche 1998: Otidsenliga betraktelser).

Kanske gör jag hans profession en björntjänst genom att ta upp detta argument i en tid och ett land där den är på utdöende. Detta utdöende diskuteras förtjänstfullt av Thomas Steinfeldt, professor Luzern och skribent vid bland annat Süddeutsche Zeitung och - lustigt nog - Expressen.

2 kommentarer:

rasmus sa...

Skriver inte herr Nietzsche rätt ofta - och rätt dubbeltydigt - om filologrollen i den vevan?
Förresten är det väldigt kul att alla de otidsenliga betraktelserna har utkommit i nyöversättning i år. Långsamt tar sig nyutgåvan av hans samlade verk sig framåt. (Ser fram emot svensk översättning av den hittills oöversatta sista boken av Den glada vetenskapen!)

Lars Larsen sa...

läste den där artikeln i Expressen. Håller med. Han är inte den första som har yttrat sig om problemet. Min professor i exegetik under min studietid i teologi, Kalle Sandelin, yttrade något om att filologin var porten in i teologin, och nån annan port finns inte. Nåt liknande tror jag gäller för humaniora överlag.