Fortsätt till huvudinnehåll

En god jul

Angående julvapenvilan 1914

The Illustrated London News of January 9, 1915

SAXONS AND ANGLO-SAXONS FRATERNISING ON THE FIELD OF BATTLE AT THE SEASON OF PEACE AND GOODWILL: OFFICERS AND MEN FROM THE GERMAN AND BRITISH TRENCHES MEET AND GREET ONE ANOTHER - A GERMAN OFFICER PHOTOGRAPHING A GROUP OF FOES AND FRIENDS.

The spirit of Christmas made itself felt in at least one section of the trenches at the front, where British and German soldiers fraternised, and for a brief while, during an informal and spontaneous truce, there was "peace on earth and goodwill towards men" among those who a few hours before had been seeking each other's blood, and where bound to do so again after the truce was over. The part of the British lines where these incongruous scenes occurred, was, it is said, at a point where the enemy's trenches, only about eighty yards away, were occupied by a Saxon regiment. Further along the line, where Prussian troops were said to be stationed, there was a certain amount of fighting. It was apparently towards the British left that the truce was observed, while officers and men from both sides left their trenches and met in No Man's Land between, where, as a rule, no man dares to show so much as the top of his head. British and Germans met and shook hands, exchanged a cigar and cigarettes, newspapers and addresses, and wished each other the compliments of the season, conversing as far as possible with the aid, as interpreter, of a German soldier who had lived in America. A group of British and German soldiers, arm-in-arm, some of whom had exchanged head-gear, were photographed by a German officer. The figure on the extreme left in our drawing, for instance, is a German soldier in a British Service-cap, while the fourth figure from the left is a British soldier in his goat-skin coat wearing a Pickelhaube, or German helmet. Some of the British, it is said visited the German trenches and an Anglo-German football match was even played. The dead who lay in front of the trenches were buried, and a party of Germans brought back the body of a British officer.

(Källa: http://everything2.com/)

Denna händelse skall till skillnad från grekernas fred under de olympympiska spelen verkligen ha ägt rum, bara en gång dock. Jünger den följande julen beskrev som (i engelsk översättning) "a less than merry Christmas."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…