Fortsätt till huvudinnehåll

Är det i Reagans och Clintons efterföljd som Obama är oförmögen att agera?


Även i svenska medier börjar man nu fråga sig om Obama pratar mer än han uträttar. Artikeln får mig dock att tänka på en analys i betydligt längre perspektiv, nämligen den amerikanske statsvetaren Stephen Skowroneks The Politics Presidents Make som jag läste för ett par år sedan. Skowronek tar sig an inte bara den sittande presidenten utan samtliga presidenter från Washington till Clinton.

Det som får mig att tänka på den analysen är framförallt hans analys av Reagan och Clinton. Han drar slutsatsen att de senaste femtio årens presidenter i stor utsträckning har saknat förmågan/möjligheten att förändra statsapparatens organisation I synnerhet Reagan och Clinton har skapat en helt ny presidentstil där det talas betydligt mer om förändring än under tidigare presidenter, men där mycket lite händer.

Det skulle vara intressant att höra vad Skowronek anser om de senaste båda presidenterna Det är möjligt att Obama har gått ännu längre än Reagan och Clinton i imagebaserat ledarskap. Frågan är dock hur man ska tolka den George Bush som i europeiska media framstår som den tomaste tunnan av dem alla - men som samtidigt anklagas för ett minst sagt omfattande förstörelseverk.

När precis hade läst Skowronek skrev jag en mer utförlig jämförelse mellan den boken och svenska förhållanden. Den texten återfinns här. Än mer läsvärd är naturligtvis själva boken, som fortfarande finns i handeln, om än inte i uppdaterad utgåva.

Kommentarer

berger sa…
Journalister i Europa er alla utløpare från kåren av amerikanska yrkesbrøder, og har derfør inte førstått vad Bush 43 trots allt lyckades med, i huvudsak att stoppa nya terrorattacker mot 'the homeland'..I øvrigt bør du lesa Victor D Hansons artiklar om Obamas førsta månader i Vita Huset...og hepnas av det massiva hyckleri man sett fram til børjan av juli, der ingen av BOs 'vita fleckar' blivit exponerad derfør att press och tv inte førstått att han er blott en charlatan! Obama er i ferd med att førstøra landets ekonomi med sitt ENORMA budgetunderskott på en-1 BILJON dollars under åtta månader - pengar som i princip skall tillbakabetalas någon gång i framtiden...
Obama har visserligen titel och embete som President, men så småningom kommer demokrater att førstå hur han - och dom - skapat
en massarbetsløshet man intesett sedan 1931-39! Då får han ofras, men nya demokrater kommer inte till makten i 2010 utan att l'ancien regime'=Pelosi, Reid och Hoyer kastas..
Stackars USA!!

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li