Fortsätt till huvudinnehåll

Vi har en regering!

Jag har tidigare oroat mig för att den nya regeringen skulle brista i kompetens, om inte annat så i det att den riskerade att sakna medlemmar med regeringserfarenhet. Så har uppenbarligen inte varit fallet. Reinfeldt har löst problemet och rekryterat ett antal erkänt erfarna personer.

I likhet med socialdemokraterna har alliansen under valet mer eller mindre saknat utrikespolitik. Reinfeldt har nu rekryterat en utrikesminister som inte bara är den i särklass mest kompetenta kandidaten borgerligheten kunnat prestera utan som mer eller mindre redan har en egen utrikespolitik. Det säger rätt mycket om hur det stått till med Sverige de senaste åren att detta var något ingen hade räknat med!

I likhet med Persson behåller Reinfeldt EU-samordningen i statsrådsberedningen. Han har dock även rekryterat en EU-minister som faktiskt redan har en EU-politik. Hon är federalist och liberal.

Alliansen hade heller inte mycket kulturpolitik. Ny kulturminister är Cecilia Stegö-Chiló från Timbro. Att det skulle bli ett kulturdepartement var väntat, det är om inte annat ett lätt sätt att visa att man satsar på området. Ministervalet var verkligen inte väntat. Det torde redan i sig vara bland det radikalaste som hänt kulturpolitiken på decennier. Jag tror att vi kan utgå från att det kommer att hända saker här. Regeringsförklaringen ger dock inte många antydningar om vad. Jag har dock svårt att tänka mig att de skulle ha gett kulturdepartementet till Timbrochefen utan att vänta sig kontroversiella förändringar. Är det SVT som har anledning att vara oroliga?

När det gäller Leijonborg kan jag bara upprepa att den nya regeringen verkligen behöver en politik för forskning och universitet, i synnerhet om han menar allvar med sitt engagemang i globaliseringsfrågor. Vi har hittills inte hört mer än att regeringen är för ökade fakultetsanslag och att Lars Leijonborg är nöjd med sitt nya jobb.

De flesta av alliansens kärnfrågor stannar hos dem som drivit dem. Att Björklund skulle bli skolminister var knappast oväntat. Nyamko Sabuni får ta hand om invandrarfrågorna (folkpartiets vänster verkar dock helt uträknad). Kristdemokraterna får socialpolitiken och moderaterna det som är kvar av försvaret, o.s.v.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Svenska kyrkan och samkönade äktenskap

Det verkar som att regering och riksdag kommer att komma fram till en kompromiss i stil med den jag tog ställning för för en tid sedan ( här ). En könsneutral äktenskapslagstiftning är som jag ser det fullt rimlig men måste kombineras med full religionsfrihet för samfunden och helst också med bibehållen vigselrätt, ett förfarande som trots allt har både traditionen och folkmajoriteten bakom sig. Vad jag inte förstår är svenska kyrkans ställningstaganden (eller brist på ställningstaganden som det faktiskt handlar om). De tar alltså ställning mot samkönade äktenskap men försöker få det att framstå som motsatsen. De kommer att välsigna samkönade par som i lagens mening gifter sig men vägra viga dem, ett i sanning märkligt hårklyveri. Jag kan själv inte ställning i den bibelexegetiska frågan, som främst handlar om att tolka vad det egentligen var som pågick i Sodom och Gomorra , och framförallt vilka handlingar som pågick där som gjorde det motiverat för Gud att förstöra städerna. Spekulat...

Reclaiming art in the age of artifice

Läste nyligen färdigt Reclaiming art in the age of artific e av den kanadensiske författaren J.F. Martel. Det här är en intressant och tankeväckande bok för var och en som ägnat en tanke åt frågor om vad konst egentligen är och vad den fyller för funktion för oss som människor. Martels svar är på många sätt otidsenligt, eller åtminstone sådant att det går emot mycket av vad som har sagts i den kulturpolitiska offentligheten de senaste femtio åren eller så, på båda sidor av Atlanten. Hans tes är att konst är i grunden obegriplig, eller åtminstone mångtydig, utan tydlig tolkning, och att den står i motsats inte bara till offentlig styrning, utan också att verklig konst inte kan ha en allt för tydlig och styrande intention ens från konstnären. Istället utgår han ifrån vad många konstnärer genom historien har sagt om att verket växer fram som av sig själv, att de inte från början vetat exakt vart de var på väg med verket utan istället följt en inre logik som utvecklat sig under arbetets gå...