Fortsätt till huvudinnehåll

TV-Nyheterna

SVT:s nyheter ser jag numera alltmer sällan. Igår kastade jag dock ett öga på niosändningen.

Det handlar bara om att hålla koll på skatteunderlaget [...] inte något storebrorssamhälle.

Så svarar sketteverkets representant på den rimliga frågan om huruvida verkets användning av s.k. spindlar för övervakning av handel och spel på Internet kan ses som ett steg i riktning mot ett storerbrorssamhälle. Nu vill jag inte påstå att åtgärden är direkt oförsvarlig. Den här typen av nyspråk är oroande i sig. Man kan fråga sig vad ett storebrorssamhälle skulle innebära om inte ett samhälle med en kontrollstat och vad tror han egentligen att skatteunderlaget är om inte landets innevånare, antingen som privatpersoner eller som anstälda i de juridiska personer som utgör det övriga skatteunderlaget. Skall man uttrycka sig teknokratiskt skall man åtminstone veta vad man menar.

I samma nyhetssändning får man veta att kulturministern viker sig i frågan om riksantikvarieämbetets flytt till Visby. Visserligen har hon själv under sin tid i kulturutskottet varit en av de häftigaste motståndarna till åtgärden och förefaller väl medveten om att den liksom i stort sett alla andra myndighetsflyttar kommer att skada verksamheten kraftigt, leda till betydande förluster av personal och dessutom kommer att bli mycket dyr. Skälen att genomföra den handlar uteslutande om att prioritera regionalpolitik framför den som myndigheterna förväntas producera. Centerpartiet är för. Kulturministern har ändrat sig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Reclaiming art in the age of artifice

Läste nyligen färdigt Reclaiming art in the age of artific e av den kanadensiske författaren J.F. Martel. Det här är en intressant och tankeväckande bok för var och en som ägnat en tanke åt frågor om vad konst egentligen är och vad den fyller för funktion för oss som människor. Martels svar är på många sätt otidsenligt, eller åtminstone sådant att det går emot mycket av vad som har sagts i den kulturpolitiska offentligheten de senaste femtio åren eller så, på båda sidor av Atlanten. Hans tes är att konst är i grunden obegriplig, eller åtminstone mångtydig, utan tydlig tolkning, och att den står i motsats inte bara till offentlig styrning, utan också att verklig konst inte kan ha en allt för tydlig och styrande intention ens från konstnären. Istället utgår han ifrån vad många konstnärer genom historien har sagt om att verket växer fram som av sig själv, att de inte från början vetat exakt vart de var på väg med verket utan istället följt en inre logik som utvecklat sig under arbetets gå...