Fortsätt till huvudinnehåll

Borgerlighet eller medelklassighet

Per Gudmundsson skrev tidigare denna vecka om statsministerparets utpräglade medelklassighet. Därmed sätter han fingret på någonting som under lång tid har varit utmärkande för svenska politiker. Det är inte första gången som någon förundras över svenska ministrar som själva står i snabbköpsköer och på det hela taget lever – eller åtminstone framstår – som vanliga människor. Gudmundsson verkar inte tycka att detta är särskilt machiavelliskt, men att uppföra sig på det sätt som folket uppfattar som rättrådigt är exakt vad Machiavelli tillrådde. Det anmärkningsvärda är att just vanlighet uppfattas som så rätt. Denna förväntan är någonting som Alliansen nu har tagit över från socialdemokraterna. Kontakt med arbetarklassen var en gång en central egenskap i en socialdemokratisk ledares framtoning, åtminstone om man får tro Henrik Berggren och Lars Trägårdh. För Alliansen är det medelklassen som är det relevanta. Det är också medelklassen som har blivit det normala i dagens Sverige. Frågan är emellertid om man kan eller bör bygga en politik på en föreställning om en klass snarare än på en uppsättning värderingar, vill vi ha en medelklassrörelse för att ersätta arbetarrörelsen? Snarare borde man söka efter borgerliga värderingar.

För ett par dagar sedan spekulerade jag i om detta är en strid pågår idag: striden om vad en borgerlig offentlighet impicerar i termer av praktisk politik idag. Hur kan och bör man använda skola och statliga institutioner för att trygga medborgargemenskapen? Vilka är - om några - dess grundläggande värderingar? Vilka är de stora hoten mot den borgerliga demokratin: statlig repression eller yttre våldshot? Drömmen om den socialliberala staten som skyddar medborgarnas oberoende ställs mot drömmen om oberoende från staten. Piratpartiet och Wikileaks kan ses som en del av det i vid mening romantiska – ofta anarkistiska och påstått antiborgerliga – uppror mot auktoriteter som alltid har varit borglighetens följeslagare och som ofta närts bland dess bohemer och unga. Kristdemokraterna står å andra sidan inför valet att bli civilsamhällets företrädare gentemot vad man ser som en verklighetsfrämmande ideologiserande överhet. Båda de senare grupperna betonar offentlighetens frihet från staten mer än vad borgerlighetens huvudfåra gör.

Debatten om det borgerliga samhällets grundläggande värderingar är kanske i full gång. Hur bör denna debatt inom den politiska borgerligheten förhålla sig till diskussionen om hela samhällets grundväderingar? Hur ser relationen ut mellan den politiska borgerligheten och det borgerliga samhället? I dagspolitiken handlar det dock snarare om att vinna marginalväljare, och då kan det vara viktigare att statsministern själv står i snabbköpskön än vilken politik han driver. Det hindrar inte att en god politik också kräver att man vet vilka värderingar man arbetar efter och försvarar.

(uppdaterad/förtydligad 2010-12-12, 16:14)

Tidigare inlägg:
Borgerliga värderingar: Vilka är de?

Konservativt program

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…