Fortsätt till huvudinnehåll

Piratkapat val?


Man ska inte ropa hej förrän björnen är skjuten. Dock finns det redan ett par saker att säga om valet (Erixon ger då en betydligt bättre bild). Allting tyder på att European Peoples Party (EPP) går framåt totalt sett. Även i Sverige är det borgerliga blocket större än det socialistiska.

Moderaterna har däremot gjort ett val som i jämförelse med riksdagsvalet måste beskrivas som en katastrof. En eftervalsdebatt kring detta torde vara minst sagt behövlig. Innan det måste vi dock få reda på både hur personvalet har gått (och därmed vilka tendenser inom varje parti som stöds) och hur väljarströmmarna har sett ut. Stämmer det som SvT misstänker att de missnöjda moderaterna har gått till FP eller har de kanske gått till piraterna?

Vilka är det egentligen som röstar på piratpartiet? Jag chansar på att de inte bara är yngre utan också bättre utbildade än genomsnittet. SvT berättar bara att det är många unga män. Den uppgiften bör piratpartiet onekligen se som ett misslyckande. Givet att kvinnor i något större utsträckning än män var emot FRA-lagen så borde de ha fler väljare att hämta där.

Den bästa förklaringen till piratpartiets uppgång ges kanske av den avhoppade socialdemokraten Mika Sjöman: "Medborgarrättsfrågorna går dock före fördelningspolitik när jag nu tvingas välja." Nu återstår bara att se vilken partigrupp de vill tillhöra.

Personligen tror jag att det kommer att bli många personröster i år. Huvudsakligen därför att åsiktsskillnaderna inom flera partier tycks betydande, men också därför att kandidaterna till 18 platser i Europaparlamentet är en betydligt mer överskådlig grupp än kandidaterna i ett riksdagsval. I min egen bekantskapskrets är det många som säger vem de ska rösta på inan de säger vilket parti (de flesta nämner antingen Christofer Fjellner eller Mattias Bjernemalm, men på den punkten är de kanske inte helt representativa).

Ett sista bestående intryck är hur verkligt dålig SvT:s kompetens visat sig vara, inte minst under valvakan. Ena minuten talar de om hur den politiska debattens nationella begränsningar skapar ett lågt valdeltagande. I nästa andetag står de återigen framför ett diagram som bara visar svenska röster och pratar som om det var hela valet. Deras inbjudne kommentator Sören Holmberg får påpeka att de missat Sverigedemokraterna, som just då såg ut som att de skulle ta hem ett mandat. SvT rapportering om piratpartiet kan inte rimligen beskrivas som opartisk. Före valet var både deras och andra kommentatorer snara att påpeka att de som i opinionsundersökningar sa att de skulle rösta på piratpartiet säkert inte menade allvar. Nu hör man gång på gång att de röstar så här bara för att de inte tar valet på allvar. Dessutom kommer de här frågorna inte att vara aktuella över tid, påstår SvT:s kommentarer. När Falkvinge väl står i studion låter intervjuaren närmast aggressiv, avbryter honom, och tycker att de ska erkänna att de står till vänster nu när Sören Holmberg säger det.

Den som följt debatten det senaste året borde inte vara överraskad. Finns det något att vara överraskad över så är det att Sverigedemokraterna ligger nära 4 %, men t.o.m. det hade många väntat sig fram tills dess att vi började titta allt för mycket på de senaste veckornas oppinionsundersökningar.

(För en månad sen tänkte jag så här.)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…