Fortsätt till huvudinnehåll

Utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet

Ägnade morgonen åt att skumma utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet, som kom för ett par dagar sedan. Jag behöver uppdaterad information för en europeisk jämförande studie om den ideella sektorn i olika länder.

Eftersom jag gärna skulle se skatteavdrag för gåvor till både ideell verksamhet och forskning så måste man säga att rapporten är ungefär så nedslående som den kan bli utan att direkt avråda. Redan i första stycket passar utredaren på att inflika att ”Enligt direktiven har mitt uppdrag varit att presentera ett förslag även om jag skulle anse att nackdelarna överstiger fördelarna.”

Senare fortsätter han med att ge begreppet ideell sektor smalast möjliga definition: ”att bedriva hjälpverksamhet bland behövande”. Utredaren verkar själv uppfatta detta som en tämligen arkaisk formulering och fortsätter med att exemplifiera med ”verksamhet med sikte på hemlösa, sjuka, handikappade, missbrukare och allmänt hjälpbehövande i Sverige och i utlandet.”

Läser man de direktiv som regeringen från början gav utredningen så får man lätt intrycket av att det handlade om någonting mycket bredare. Till utredningen fogades också experter från bl.a. Kulturdepartementet, vilket antyder att t.ex. kulturella ändamål hade kunnat inkluderas. Flera av regeringspartierna har också avdragsrätt för gåvor till kulturell verksamhet som krav i sina program och kulturpolitiska plattformar. Hade avdragsrätten utsträckts till att gälla nya politiska rörelser eller andra organisationer med samhällsförändring på programmet hade finansieringsstrukturen även på det området kanske kunnat förändras på sikt.

Regeringen ger faktiskt en bra motivering i sina direktiv till utredningen: ”Den ideella sektorns beroende av finansiering från den offentliga sektorn minskar dock dess självständighet i förhållande till det allmänna. Det finns därför anledning att undersöka om det är möjligt att underlätta för den ideella sektorn att samla in medel från andra aktörer.” Det är precis därför som vi behöver avdragsrätt för gåvor till såväl forskning och kultur som till övrig ideell verksamhet.

I dagslaget förmodar jag dock att man får vara tacksam om det blir avdragsrätt ens för gåvor till forskning, eller ens till ren välgörenhet. Dett framgår inte minst av hur död den här frågan uppenbarligen är i den allmänna debatten.

Kommentarer

Erik Wagner sa…
Läs gärna om vår rapport som vi låtit Lars Trägårdh och Johan Vamstad skriva:

http://www.sektor3.se/2009/07/att-ge-eller-att-beskattas/

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...