Fortsätt till huvudinnehåll

Utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet

Ägnade morgonen åt att skumma utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet, som kom för ett par dagar sedan. Jag behöver uppdaterad information för en europeisk jämförande studie om den ideella sektorn i olika länder.

Eftersom jag gärna skulle se skatteavdrag för gåvor till både ideell verksamhet och forskning så måste man säga att rapporten är ungefär så nedslående som den kan bli utan att direkt avråda. Redan i första stycket passar utredaren på att inflika att ”Enligt direktiven har mitt uppdrag varit att presentera ett förslag även om jag skulle anse att nackdelarna överstiger fördelarna.”

Senare fortsätter han med att ge begreppet ideell sektor smalast möjliga definition: ”att bedriva hjälpverksamhet bland behövande”. Utredaren verkar själv uppfatta detta som en tämligen arkaisk formulering och fortsätter med att exemplifiera med ”verksamhet med sikte på hemlösa, sjuka, handikappade, missbrukare och allmänt hjälpbehövande i Sverige och i utlandet.”

Läser man de direktiv som regeringen från början gav utredningen så får man lätt intrycket av att det handlade om någonting mycket bredare. Till utredningen fogades också experter från bl.a. Kulturdepartementet, vilket antyder att t.ex. kulturella ändamål hade kunnat inkluderas. Flera av regeringspartierna har också avdragsrätt för gåvor till kulturell verksamhet som krav i sina program och kulturpolitiska plattformar. Hade avdragsrätten utsträckts till att gälla nya politiska rörelser eller andra organisationer med samhällsförändring på programmet hade finansieringsstrukturen även på det området kanske kunnat förändras på sikt.

Regeringen ger faktiskt en bra motivering i sina direktiv till utredningen: ”Den ideella sektorns beroende av finansiering från den offentliga sektorn minskar dock dess självständighet i förhållande till det allmänna. Det finns därför anledning att undersöka om det är möjligt att underlätta för den ideella sektorn att samla in medel från andra aktörer.” Det är precis därför som vi behöver avdragsrätt för gåvor till såväl forskning och kultur som till övrig ideell verksamhet.

I dagslaget förmodar jag dock att man får vara tacksam om det blir avdragsrätt ens för gåvor till forskning, eller ens till ren välgörenhet. Dett framgår inte minst av hur död den här frågan uppenbarligen är i den allmänna debatten.

Kommentarer

Erik Wagner sa…
Läs gärna om vår rapport som vi låtit Lars Trägårdh och Johan Vamstad skriva:

http://www.sektor3.se/2009/07/att-ge-eller-att-beskattas/

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…