Fortsätt till huvudinnehåll

Två varningstecken när det gäller fildelning

Diskussionen när det gäller fildelning oroar mig just nu på flera sätt. Jag har redan tidigare skrivit om hur den används för att legitimera urholkad rättssäkerhet.

Trots detta blir jag ber oroad än glad när politiker börjar tala om en folkomröstning om fildelning. Fördelen med folkomröstningar är givetvis att folket får direkt inflytande. Ytligt sett tycks fildelning också vara en lämplig fråga då den intresserar stora delar av folket och är tämligen lätt att förstå. Problemet är snarare att flera frågor här hänger nära samman. Av flera frågor som gäller integritet och upphovsrätt kan riksdagen i så fall välja ut frågan om fildelning för folkomröstning. Denna fråga drar då automatiskt uppmärksamheten till sig. Integritetsfrågorna blir därmed sekundära. Fokus sätts in på IPRED:s och liknande åtgärders uttalade syfte istället för på deras troliga konsekvenser för rättssäkerheten. Man försvårar därmed retoriskt för dem som samtidigt är för upphovsrätt, rättssäkerhet och personlig integritet.

Ett annat varningstecken handlar om förslagen om bredbandsskatt och liknande. Flera debattörer menar att kulturskaparna bör få sin ersättning av staten (finansierad med särskilda skatter) istället för via upphovsrättsliga ersättningar. Vi skulle alltså omöjliggöra en imaterialrättslig marknad till förmån för ett kulturpolitiskt ersättningssystem? Vilka skulle få tillgång till ett sådant system? De etablerade kulturyttringar som idag försvarar upphovsrätten eller de nya som etableras på nätet? Hur skulle pengarna fördelas? Vem skulle fördela dem och på vilka grunder? Skulle man, så som idag är fallet med författarnas biblioteksersättning, enbart betala svenska upphovsmän eller skulle skatten användas för att finansiera kulturskapare över hela världen? Allt detta skulle bli politiska frågor. Hur skulle detta påverka kulturens förhållande till politiken?

Personligen anser jag att möjligheten att sälja och köpa imateriella rättigheter på en marknad är en nödvändighet i ett samhälle som i allt högre grad baserar sig på intellektuell produktion. Upphovsrätten behövs. Därmed inte sagt att kreatörerna behöver skyddas fullt så lång tid som idag, 50 år efter upphovsmannens död är en lång tid, eller att upphovsrättens försvar väger tyngre än den personliga integriteten. Men det är helt andra frågor.

Kommentarer

Kurt Wered sa…
Skulle du kunna utveckla följande, högst egendomliga påstående: "Fördelen med folkomröstningar är givetvis att folket får direkt inflytande"? Tvärtom är väl det välorganiserade samhällets uppgift att skydda sina medborgare från den okontrollerade, oförutsägbara och lättmanipulerade massan. Särskilt viktig (och tragiskt åsidosatt) är väl denna uppgift idag - i denna *massmänniskans* tid.

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li