Fortsätt till huvudinnehåll

Bloggar

Jag hittade en amerikansk blogg som på ett utmärkt sätt diskuterar vilka konsekvenser det ursprungliga upplysningstänkandet skulle få om det tillämpades på dagens biotekniska och biomedicinska frågeställningar. Jag gillar människor som är beredda att stå för konsekvenserna av sina åsikter.
--------------------------
Apropå bloggar hoppas jag att utrikesministern fortsätter skriva på sin engelskspråkiga blogg och inte helt övergår till den svenska. Det finns givetvis ingenting självklart i att en svenskspråkig blogg måste vara mindre reflekterad än en engelskspråkig, men i det här fallet är skillnaden markant. Politiker som personligen ger tänkvärda kommentarer kring världsläget direkt till medborgarna är alltför sällsynt.

Kommentarer

Anonym sa…
Hmm, länken till den där amerikanska bloggen ter sig vara trasig.
9:24 em
Anonym sa…
Det där får du göra om. Bloggen http://synpunkter.blogspot.com/JAG finns inte :) Laga länken! Nyfiken!
7:30 em
Tobias Harding sa…
Tack. Så går det bestämt när man kopierar och klistrar in utan att riktigt kolla vad man håller på med. Typiskt nog kan jag inte öppna den bloggen just nu, men jag skall snarast möjligt uppdatera det här igen så att länken inte bara går till bloggen utan också till den kommentar till franskt upplysningstänkande som fick mig att lägga ut den.
5:43 em
Tobias Harding sa…
Åtgärdat.
5:27 em
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni
6 kommentarer
Läs mer

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo
En kommentar
Läs mer

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li
Skicka en kommentar
Läs mer