Fortsätt till huvudinnehåll

Lagergren, Key, Kjellén och folkhemmet

Som en trevlig biprodukt av att jag skriver bakgrundskapitel har jag börjat läsa om Fredrika Lagergrens På andra sidan välfärdsstaten (Brutus Östling 1999), en synnerligen intressant skildring av folkhemmets ursprung. Stora delar av boken behandlar Rudolf Kjellén och Ellen Key som tidiga folkhemsteoretiker. Lagergren spårar hur för dem gemensamma drag senare återfinns i välfärdsstatens utveckling; drag som organismtänkande, korporativ representation och tanken om att var och en har sin plats i samhällets organiska enhet och skall representeras i systemet med detta som utgångspunkt. Man kan tänka sig att gamle Kjellén inte helt skulle ha uppskattat hur Sverige utvecklats. Demokratin trodde han inte på. Förmodligen hade han föredragit att ha rätt i att den inte fungerar framför att ha tvingats se den överleva och styra rikets utveckling. Ändå känner man verkligen igen vissa drag av det system han i positiva ordalag beskrev som ett slags ”nationalsocialism”, ett ord som han myntade flera år innan det började användas i Tyskland. Begreppet ”folkhem” lånade han däremot från den lantmannapartistiske riksdagsledamoten från Påboda, vilket dock inte hindrade att det för många torde ha varit Kjellén som det förknippades med.

Annan spännande läsning för den som intresserar rikspolitiken för ett sekel sedan är Nils Elvanders "Harald Hjärne och konservatismen" (Almqvist &Wiksell 1961), eller varför inte Kjelléns egna texter, som till exempel ”Rösträttfrågan 1869-1909” (1915), ”Politiska essayer” (1915) eller ”Staten som lifsform” (1916).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li