Fortsätt till huvudinnehåll

Immaterialrätt

Trots att jargongen kan låta överdriven torde Piratpartiet har en poäng i sin fixering på en ett enda frågekomplex. Skall man starta ett enfrågeparti i den här valrörelsen är de här frågorna inte helt fel. Vad vi n talar om är att reglera ett helt nytt ekonomiskt och juridiskt område. De lagar som stiftas nu kommer att bilda grunden för framtida regleringar. De beslut som tas nu kommer att få följder så länge Internet fortfarande används. Åtminstone.

Det betyder inte att vi har bråttom. Snarare innebär det att man måste låta debatten ta sin tid och förankra de nya tankarna både nationellt och internationellt. Är det något vi kan vara säkra på så är det att vi inte idag vet hur den här marknaden kommer att se ut om tio år. Lösningen på problemen är inte en lösning vi känner till idag.

Det betyder heller inte att vi måste ta till extremer. Immaterialrätten är en av de grundläggande drag som gör det möjligt för den moderna marknadsekonomin att fungera. Det är den som är den huvudsakliga institutionella förutsättningen för att teknisk och annan utveckling skall löna sig.

På kulturområdet får den biverkningen att artister som Madonna kan leva i otrolig lyx. Det är emellertid en biverkning. Ingen kan med bästa vilja i världen påstå att det är en rimlig politisk målsättning att Madonna skall få leva ett liv i lyx, eller för den delen att hennes arbetsinsats gör henne förtjänt av den. Hon arbetar säkert en hel del, men det finns alldeles tydligt folk som både arbetar hårdare och utför viktigare arbete. Det betyder inte att det är okay att stjäla hennes egendom, lika lite som Paris Hiltons livsstil är ett argument för att det skall bli en lagstadgad rättighet att bo gratis på hotell. Däremot är det en faktor mindre för lagstiftaren att ta hänsyn till.

Att smal musik med endast några få lyssnare i varje land plötsligt har fått global spridning via nätet måste därmed betraktas som en kulturell vinst.

Jag har inte lösningen. Däremot kan jag se vissa egenskaper jag skulle vilja se i det nya systemet:

1. Det kan inte vara nationellt. Det måste vara internationellt. Ingenting annat kan fungera. Problemet är globalt.

2. Immaterialrättsinnehavarnas rättigheter är inte tillräckliga skäl för att åsidosätta icke misstänkta privatpersoners rätt till egendom och privatliv.

3. Det måste vara möjligt (dvs. lönsamt) att bygga ett elektroniskt system för försäljning av film, musik etc. Detta är antagligen lösningen på problemet.

4. En ny fördelning av ersättningar bör inte följa skivförsäljningen.

5. En ny fördelning av ersättningar bör inte skötas av samma grupperingar och estetiska kriterier som den nuvarande nationella kulturpolitiken.

6. Det nya systemet måste följa på principer som är väl förankrade i det allmänna rättsmedvetandet. Detta är inte en obetydlig teknisk fråga utan något som kommer att påverka mycket stora delar av mänskligheten under mycket lång tid.

Detta är något av ett dilemma.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li