Fortsätt till huvudinnehåll

Timbro, civilsamhälle, borgerlighet och medborgerlighet

Tankesmedjan Timbro är på väg in på nya områden. Maria Wetterstrand och Mattias Svensson samtalar kring offentliga subventioner av miljöfarlig verksamhet. Moderaten Li Jansson föreslår att ekonomiska frizoner ska inrättas i invandrartäta förorter.

I en ny rapport listar civilsamhällesforskaren Lars Trägårdh ett antal viktiga frågor om civilsamhället i Sverige. Bland de nu verksamma ledande svenska forskarna på området civilsamhälle/folkrörelseforskning är han sannolikt den ende som skulle ge ut en rapport där. Han menar dock att de svenska borgerliga politikerna hittills har prioriterat marknaden och staten framför det civila samhälle som under nittiotalet fördes fram som en viktig del av den borgerliga ideologin, samtidigt som han pekar på att det skulle kunna vara det även nu (med hänvisning till bl.a. Philip Blonds Red Toryism där civilsamhället blir fokus för borgerlig ideologi).

Förhoppningsvis kan detta bidra till att föra in nya synsätt i den politiska debatten. På Svenska Dagbladets ledarsida replikerar Gustav Almkvist och understryker att det borgerliga samhället också behöver engagerade medborgare. Detta är naturligtvis helt rätt. Civilsamhället kan inte - som det i svensk diskurs ofta gör - handla enbart om ideella föreningar. Det måste också handla en offentlighet där ett samhälleligt samtal kan fortgå. Det är dock när detta samtal leder fram till någonting som kräver handling som föreningslivet och andra organisationsstrukturer blir relevanta, antingen för att kräva på politisk handling eller för att själva handla.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…