Fortsätt till huvudinnehåll

Timbro, civilsamhälle, borgerlighet och medborgerlighet

Tankesmedjan Timbro är på väg in på nya områden. Maria Wetterstrand och Mattias Svensson samtalar kring offentliga subventioner av miljöfarlig verksamhet. Moderaten Li Jansson föreslår att ekonomiska frizoner ska inrättas i invandrartäta förorter.

I en ny rapport listar civilsamhällesforskaren Lars Trägårdh ett antal viktiga frågor om civilsamhället i Sverige. Bland de nu verksamma ledande svenska forskarna på området civilsamhälle/folkrörelseforskning är han sannolikt den ende som skulle ge ut en rapport där. Han menar dock att de svenska borgerliga politikerna hittills har prioriterat marknaden och staten framför det civila samhälle som under nittiotalet fördes fram som en viktig del av den borgerliga ideologin, samtidigt som han pekar på att det skulle kunna vara det även nu (med hänvisning till bl.a. Philip Blonds Red Toryism där civilsamhället blir fokus för borgerlig ideologi).

Förhoppningsvis kan detta bidra till att föra in nya synsätt i den politiska debatten. På Svenska Dagbladets ledarsida replikerar Gustav Almkvist och understryker att det borgerliga samhället också behöver engagerade medborgare. Detta är naturligtvis helt rätt. Civilsamhället kan inte - som det i svensk diskurs ofta gör - handla enbart om ideella föreningar. Det måste också handla en offentlighet där ett samhälleligt samtal kan fortgå. Det är dock när detta samtal leder fram till någonting som kräver handling som föreningslivet och andra organisationsstrukturer blir relevanta, antingen för att kräva på politisk handling eller för att själva handla.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…