Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturutredningen bönhörd?


Idag presenterades inte bara budgetpropositionen utan även kulturpropositionen. Med risk för att verka insulär kommenterar jag nu den senare. Det verkar som att Kulturutredningen får igenom åtminstone några av sina viktigaste förslag:

- Delar av kulturpolitiken regionaliseras. Åtminstone i vissa regioner. En liknande politik var redan påbörjad i Västra Götaland. Nu ska mann utreda hur man går vidare. Redan 2011 ska emellertid en politik liknande den i Västra Götaland emellertid genomföras även Skåne, Halland och Gotland.

- Kungliga Biblioteket får ett samordnande ansvar för rikets bibliotek, inte minst när det gäller utveckling och decentralisering.

- En ny myndighet för analys och uppföljning på kulturområdet (särskilt viktigt om man decentraliserar makt och ansvar).

- En ny fond inrättas för stöd till nyskapande och gränsöverskridande kultur.

- Nya mål för kulturpolitiken. Det här ser ut som en kortad version av utredningens föreslagna mål. Precis som utredningen vill man stryka att kulturpolitiken ska "motverka kommersialismens negativa verkningar". Till utredningens förlslag lägger man ordet kvalitet och en prioritering av barn och unga.

- En dialog mellan staten och kulturområdets ideella organisationer ska inledas.

När det gäller de kulturella näringarna är man mer konkret än utredningen och föreslår ett relativt omfattande stödprogram.

Några myndighetssammanslagningar verkar det däremot inte bli. Istället talar man om ökat samarbete och samordning. Det är synd. Administrationen hade antagligen kunnat skötas väsentligt mer effektivt.

Inte heller tar man upp frågan om skatteavdrag för donationer till kulturella ändamål. Ordet "sponsring" nämns bara en enda gång och den nyligen avslutande utredningen om skatteinsitament för gåvor till välgörande ändamål nämns inte alls.

Ett annat ord som inte nämns alls är "fildelning".

---------------------------------------------------

Uppdatering 21:04

När man ser närmare på saken visar det sig att nästan alla de mer omfattande åtgärderna inte kommer att genomföras förrän efter valet. Under den närmaste tiden kommer ett stort antal nya utredningar tillsättas för att detaljplanera dessa förändringar, som i flera fall är tidsbestämda till att genomföras 2011. Ser man till vad som ska göras är det svårt att se hur det skulle kunna gå fortare. Det innebär emellertid att socialdemokraterna, om de vinner valet, får möjlighet att stoppa alla åtgärder de inte gillar redan innan de genomförs. Vi lär få höra mer om det under riksdagsdebatten. Åtskilliga frågor kommer fortfarande att vara olösta under valkampanjen.

Då blir det dock faktisk färre myndigheter: länsarkiven upphör att vara egna myndigheter och slås samman med riksarkivet.

Rikskonserter ska visserligen inte få statliga bidrag framöver. Vissa av deras uppgifter flyttas emellertid över till Statens musiksamlingar. Om detta i praktiken blir en sammanslagning eller nedlagd verksamhet beror alltså på hur stor del av verksamheten som flyttas. Även detta lämnas till en ny utredning.

Den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, dvs. det statliga bidrag som går till svenska kyrkan för att de ska ta hand om gamla kyrkobyggnader ändras inte. När medlemskapet i kyrkan går ner sjunker kyrkans inkomster samtidigt som allt fler glesbygdskyrkor inte behövs längre. Frågan om vad som ska hända med dem lär förr eller senare bli högaktuell. I och med att ersättningen förblir oförändrad lär detta bli förr snarare än senare.

Slutligen: i utredningens förslag till nya kulturpolitiska mål fanns en formulering som innebar att dessa gällde alla statliga myndigheter, inte bara de som sorterar under kulturdepartementet. Nu är den formuleringen borta. Jag förmodar att andra departement var mindre pigga på den formuleringen än kulturdepartementet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…