Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturutredningen bönhörd?


Idag presenterades inte bara budgetpropositionen utan även kulturpropositionen. Med risk för att verka insulär kommenterar jag nu den senare. Det verkar som att Kulturutredningen får igenom åtminstone några av sina viktigaste förslag:

- Delar av kulturpolitiken regionaliseras. Åtminstone i vissa regioner. En liknande politik var redan påbörjad i Västra Götaland. Nu ska mann utreda hur man går vidare. Redan 2011 ska emellertid en politik liknande den i Västra Götaland emellertid genomföras även Skåne, Halland och Gotland.

- Kungliga Biblioteket får ett samordnande ansvar för rikets bibliotek, inte minst när det gäller utveckling och decentralisering.

- En ny myndighet för analys och uppföljning på kulturområdet (särskilt viktigt om man decentraliserar makt och ansvar).

- En ny fond inrättas för stöd till nyskapande och gränsöverskridande kultur.

- Nya mål för kulturpolitiken. Det här ser ut som en kortad version av utredningens föreslagna mål. Precis som utredningen vill man stryka att kulturpolitiken ska "motverka kommersialismens negativa verkningar". Till utredningens förlslag lägger man ordet kvalitet och en prioritering av barn och unga.

- En dialog mellan staten och kulturområdets ideella organisationer ska inledas.

När det gäller de kulturella näringarna är man mer konkret än utredningen och föreslår ett relativt omfattande stödprogram.

Några myndighetssammanslagningar verkar det däremot inte bli. Istället talar man om ökat samarbete och samordning. Det är synd. Administrationen hade antagligen kunnat skötas väsentligt mer effektivt.

Inte heller tar man upp frågan om skatteavdrag för donationer till kulturella ändamål. Ordet "sponsring" nämns bara en enda gång och den nyligen avslutande utredningen om skatteinsitament för gåvor till välgörande ändamål nämns inte alls.

Ett annat ord som inte nämns alls är "fildelning".

---------------------------------------------------

Uppdatering 21:04

När man ser närmare på saken visar det sig att nästan alla de mer omfattande åtgärderna inte kommer att genomföras förrän efter valet. Under den närmaste tiden kommer ett stort antal nya utredningar tillsättas för att detaljplanera dessa förändringar, som i flera fall är tidsbestämda till att genomföras 2011. Ser man till vad som ska göras är det svårt att se hur det skulle kunna gå fortare. Det innebär emellertid att socialdemokraterna, om de vinner valet, får möjlighet att stoppa alla åtgärder de inte gillar redan innan de genomförs. Vi lär få höra mer om det under riksdagsdebatten. Åtskilliga frågor kommer fortfarande att vara olösta under valkampanjen.

Då blir det dock faktisk färre myndigheter: länsarkiven upphör att vara egna myndigheter och slås samman med riksarkivet.

Rikskonserter ska visserligen inte få statliga bidrag framöver. Vissa av deras uppgifter flyttas emellertid över till Statens musiksamlingar. Om detta i praktiken blir en sammanslagning eller nedlagd verksamhet beror alltså på hur stor del av verksamheten som flyttas. Även detta lämnas till en ny utredning.

Den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, dvs. det statliga bidrag som går till svenska kyrkan för att de ska ta hand om gamla kyrkobyggnader ändras inte. När medlemskapet i kyrkan går ner sjunker kyrkans inkomster samtidigt som allt fler glesbygdskyrkor inte behövs längre. Frågan om vad som ska hända med dem lär förr eller senare bli högaktuell. I och med att ersättningen förblir oförändrad lär detta bli förr snarare än senare.

Slutligen: i utredningens förslag till nya kulturpolitiska mål fanns en formulering som innebar att dessa gällde alla statliga myndigheter, inte bara de som sorterar under kulturdepartementet. Nu är den formuleringen borta. Jag förmodar att andra departement var mindre pigga på den formuleringen än kulturdepartementet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…