Akademiska synpunkter

Advokaten Thorulf Arwidson skriver i dagens SvD en intressant understreckare om rättegången mot Jesus. Jag är inte tillräckligt insatt i vare sig romersk eller gammaltestamentlig rätt för att bedöma den juridiska rimligheten i hans analys. Däremot fascineras jag av de teologiska och religionshistoriska implikationerna av hans slutsats: ”För den som själv deltar i påskens högtidlighet till minne av Jesus lidande och sista dygn på jorden kan det vara intressant att tänka på vad han egentligen straffades för. För juristen är det fullt klart att han inte straffades för att han förkunnat sin nya lära runt om i landet. Han straffades endast för att han med tre ord inför översteprästen bekräftade dennes utsaga att han var Guds son.” Idag är det allmänt vedertaget bland religionshistoriker att treenighetsläran inte existerade på Jesu tid. Evangeliernas författare trodde enligt denna uppfattning alltså inte på den moderna uppfattningen om Kristi gudomlighet utan uppfattade honom snarare som en ...

I Sverige har vi som bekant ingen författningsdomstol som kan stoppa grundlagsvidrig lagstiftning. Bloggen Europanytt beskriver hur EU:s datalagringsdirektiv stött på patrull i Tyskland, som har en mycket stark författningsdomstol. Sverige är däremot drivande i frågan och lär införa direktivet i dess fulla kraft. Återigen understryks betydelsen att lagar bara efterlevs när någon övervakar efterlevnaden av dem. Detta gäller grundlagen, lika väl som annan lagstiftning.

Både SvD och diverse andra skriver om den föreslagna språklagen (Hur kommer det sig föresten att tidningar skriver om utredningars förslag som om det var klart att de skulle genomföras - som om det inte fanns en demokratisk process med riksdag och regering som skulle till först?). Att offentliga handlingar finns tillgängliga på svenska är viktigt. Samma sak gäller nyheter. Den torftiga nyhetsförmedlingen i svenskspråkiga media är antagligen ett rätt allvarligt problem för dem som inte är så bra på andra språk (vilket är fler än man tror). Jag märker själv att jag alltmer förlitar mig på engelskspråkiga media. Forskningsresultat från offentlig forskning är en fråga som man tar upp mer ingående. På den punkten måste jag dock hålla med Carl von Linné om att lärda verk gör sig bättre på internationella språk. "Man skrifwer för att gagna, om man kan, det allmänna; ju flere, ju bättre; hade jag skrifwit på swänska, hade få läsit mine skrifter, som nu tiena hela werlden." Det är i...

Valet i USA framstår alltmer som avgjort. Obama får allt svårare att upprätthålla den bild av sig själv som en enande faktor som väljarna uppenbarligen efterfrågat. Det går knappast när hans andlige vägledare predikar rasteologi (bra sammanfattning här ). Clintonkampanjen gör samtidigt sitt bästa för att värva superdelegaterna, men det innebär också att hon allt mer framstår som partietablissemangets kandidat. I Sverige skulle det vara självklart att just partietablissemanget tillsatte kandidater men i USA kan det komma att se riktigt illa ut, inte minst som just rösterna i Florida inte räknas i det demokratiska primärvalet. Republikanerna har inte ens några superdelegater. Samtidigt är McCain på god väg att konsolidera sitt stöd bland republikanerna. Neokonservativa och kristen höger accepterar motvilligt faktum och stöder honom. Han är alltså redan på väg att skapa en maktförskutning i det republikanska etablisemanget . Kan han samtidigt behålla sin ställning som mittenkandidat tyck...

Att lagstadgat försvar av det offentliga rummets sekulära karaktär i förlängningen kan bli ett hot mot demokratin och yttrandefriheten framgår med all önsvärd tydlighet av det här inlägget om turkisk politik. Detta käns avlägset, men det illustrerar även mycket tydligt att även mindre åtgärder verkligen är inskränkningar i yttrandefriheten.

Som den trogne läsaren säkert redan insett är språkets betydele för samhällelig gemenskap och kommunikation ett område som länge fascinerat mig. Idag har regeringen mottagit ett betänkande där det bland annat föreslås en språklag. Det skall nu lagstadgas att svenskan är Sveriges huvudspråk. Idag har Sverige fem lagstadgade minoritetsspråk samt ett lagstadgat skydd för svenskan på vissa områden. Däremot har vi till skillnad från vissa - men långt ifrån alla - andra länder inget i lagstiftningen eller i grundlagen explicit nämnt nationalspråk. I dagsläget är svenskans ställning alltså bara grundlagsfäst i Finland, men där har den å andra sidan varit det sedan 1809. Utredningen konstaterar bl.a. att "Enligt förslaget ska det allmänna ha ansvar för den enskildes tillgång till språk. Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som tillhör en nationell minoritet och den som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig,...

Har nu läst om Will Kymlicka s Multucultural Citizenship. Kymlicka är en socialliberal filosof som specialiserat sig på att diskutera mångkulturalism ur ett rättighetsperspektiv, något som han gör ur ett jämförelsevis konsekvent (social)liberalt perspektiv. Jag fastnar särskilt för hans rättighetsbaserade resonemang om vad som bör tolereras i ett mångkulturellt samhälle. I detta sammanhang skiljer han inte enbart mellan individuella och kollektiva rättigheter utan också mellan sådana kollektiva minoritetsrättigheter som inskränker på de ingående individernas rättigheter och sådana som inte gör det. De förstnämnda bör upprätthållas om ett liberaldemokratiskt mångkulturellt samhälle skall kunna fungera. De senare bör inte tolereras. Följaktligen bör man inte ha några problem med att invandrare lever stora delar av sina liv i separata delsamhällen. Däremot har de ingen rätt att hindra avhopp från detta delsamhälle eller inskränka friheten för dem som ingår i det. Staten bör inte tvinga ...

En del svenska reaktioner på Kosovos självständighetsförklaring oroar, i synnerhet om man betraktar dem på ett principiellt plan. I dagens DN lovordar Niklas Ekdal den amerikanska presidenten Bush d.ä. för dennes passivitet i förhållande till sönderfallande stater. Han jämför den internationella reaktionen på Jugoslaviens sönderfall med Kosovopolitiken under Bush d.y. och drar slutsatsen att "i ljuset av vad som hänt i Kosovo, Afghanistan och Irak har passiviteten legitimerats i efterhand." Jag ska inte gå in på detaljer, men jag har svårt att se det självklara i att den pågående utvecklingen mot självständighet i Kosovo skulle vara uppenbart sämre än den förödande konflikten kring Bosniens självständighet, som måste uppfattas som ett direkt resultat av omvärldens passivitiet. Den märkligaste kommentaren till Kosovos självständighet står dock filosofie doktor Tomislav Dulic för i SvD: "Hur skall man förklara för kurder, osseter, basker och andra att de inte har rätt t...

Jag påminns om varför jag finner bloggen Vänstra Stranden så läsvärd. I tät följd bjuds man följande två citat ur två inlägg, både om synnerligen relevanta teman: Om partiernas kris: "Enligt min uppfattning är den allra största svagheten att de inte förmår utgöra rekryteringsbasen för de framtida eliter som skall genomföra det styrande arbetet i vårt samhälle.[...] Partiernas bristande attraktivitet som plattformar för de mest begåvade och initiativrika medborgarna samt mediernas ständiga klappjakt på politiker är de två viktigaste orsakerna till att vi kan väntas få en betydligt lägre kvalitet på framtidens ministrar, sakkunniga och riksdagsledamöter. Politiskt engagerade ungdomar idag går med i SNF eller Amnesty, stöttar Greenpeace, ägnar sig åt pälsdjursfrågan eller demonstrerar inom AFA:s ramar [...] blir civilingenjörer, journalister, nationalekonomer, statsvetare eller lärdomshistoriker och söker sig fram i en yrkeskarriär som skall ge det inflytande som dåtidens ungdom fick...

Funderar vidare utifrån Obamas tal om religionen (nedan). Vad innebär det egentligen; "One nation under God"? Många européer tycks allt mer benägna att uppfatta USA som en fundamentaliststat ledd av en president som hör röster och baserar sina beslut på det. För Obama tycks religionen öppna för ett politiskt engamemang grundat i principer som i sin tur grundar sig i tro. Religionen är alltså en del av det som gör honom radikal, inte alls någon paradoxal kombination, men däremot en kombination som är mer hemma i en amerikansk politisk kontext en i dagens Europa. Även McCain är en poltiker som tycks utgå ifrån principer och från personliga erfarenheter, t.ex. i sitt ställningstagande mot tortyr. Det gör honom inte till någon kristen fundamentalism. Tvärtom är det nog så att flera av de ställningstaganden som har gjort honom så illa omtyckt i den evangeliska så kallade Kristna Högern är just sådana beslut. Kan de här ställningstagandena jämföras med europeiska motsvarigheter? Vi...

Skillnaden mellan USA och Europa, åtminstone sådan jag uppfattar den, blir sällan tydligare än när man diskuterar religionens - eller snarare Guds och värdenas - ställning i samhället. I Amerika är sekuluraism fortfarande ett kontroversiellt och meningsfullt ställningstagande, helt enkelt eftersom religionen för de allra flesta fortfarande är en vital del av samhället. Detta blir sällan så tydligt som när Senator Obama, känd för sin förmåga att vara visionär och framtidsorienterad, talar om religionen. Inte minst därför är det här talet läsvärt för oss européer. ...when we ignore the debate about what it means to be a good Christian or Muslim or Jew; when we discuss religion only in the negative sense of where or how it should not be practiced, rather than in the positive sense of what it tells us about our obligations towards one another; when we shy away from religious venues and religious broadcasts because we assume that we will be unwelcome - others will fill the vacuum, those wit...