Fortsätt till huvudinnehåll

Cultural Policy, Work and Indentity


Ett internationellt forskningssammanhang där det har varit både trevligt och intressant att delta har varit det senaste årets arbete med antologin Cultural Policy, Work and Identity; The Creation, Renewal and Negotiation of Professional Subjectivities, som nu publiceras av Ashgate (Bokus, Adlibris). Kapitlen handlar på olika sätt om professionella identiteter och utövaridentiteter i konst-, kultur- och kulturarvssektorn. Själv skriver jag om ideella organisationers betydelse i svenskt kulturliv och om hur dessa påverkas då begreppet civilsamhälle introducerats i svensk kulturpolitik. förlagets hemsida presenteras antologin som följer:

How have cultural policies created new occupations and shaped professions? This book explores an often unacknowledged dimension of cultural policy analysis: the professional identity of cultural agents. It analyses the relationship between cultural policy, identity and professionalism and draws from a variety of cultural policies around the world to provide insights on the identity construction processes that are at play in cultural institutions. This book reappraises the important question of professional identities in cultural policy studies, museum studies and heritage studies.

The authors address the relationship between cultural policy, work and identity by focusing on three levels of analysis. The first considers the state, the creativity of the power relationship established in cultural policies and the power which structures the symbolic order of cultural work. The second presents community in the cultural policy process, society and collective action, whether it is through the creation of institutions for arts and heritage profession or through resistance to state cultural policies. The third examines the experience of cultural policy by the professional. It illustrates how cultural policy is both a set of contingencies that shape possibilities for professionals, as much as it is a basis for identification and identity construction. The eleven authors in this unique book draw on their experience as artists and researchers from a range of countries, including France, Canada, United Kingdom, United States, and Sweden.


Contents: 

Preface; 

Theories of professional identity: bringing cultural policy in perspective, Jonathan Paquette; 

Cultural policy and the promotion of World War I heritage sites in France: emerging professions and hybrid practices, Anne Hertzog; 

Cultural democracy and the creation of new professional subjectivities: the case of cultural mediation, Jonathan Paquette; 

Technology, cultural policy and the public service broadcasting tradition: professional practices at BBC News in the social media era, Valérie Bélair-Gagnon; 

Curators and the state, a question of independencies: the case of France, Frédéric Poulard;

Policy rationale and agency: the notion of civil society organizations in Swedish cultural policy, Tobias Harding; 

Museum volunteers: between precarious labour and democratic knowledge community, Susan L.T. Ashley; 

The transcendental fan: navigating the producer-consumer dichotomy and cultural policy in the digital age, Devin Beauregard; 

American cultural policy and the rise of arts management programs: the creation of a new professional identity, Eleonora Redaelli; 

Becoming a cultural entrepreneur: creative industries, culture-led regeneration and identity, Jennifer Hinves; 

Cultural policy and agency in a cultural minority context: artistic creation and cultural management in Northern Ontario, Aurélie Lacassagne; 

Being part of the 'supercreative core': arts, artists and the experience of local policy in the creative city era, Caroline Agnew; 

Index.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…