Fortsätt till huvudinnehåll

Cultural Policy, Work and Indentity


Ett internationellt forskningssammanhang där det har varit både trevligt och intressant att delta har varit det senaste årets arbete med antologin Cultural Policy, Work and Identity; The Creation, Renewal and Negotiation of Professional Subjectivities, som nu publiceras av Ashgate (Bokus, Adlibris). Kapitlen handlar på olika sätt om professionella identiteter och utövaridentiteter i konst-, kultur- och kulturarvssektorn. Själv skriver jag om ideella organisationers betydelse i svenskt kulturliv och om hur dessa påverkas då begreppet civilsamhälle introducerats i svensk kulturpolitik. förlagets hemsida presenteras antologin som följer:

How have cultural policies created new occupations and shaped professions? This book explores an often unacknowledged dimension of cultural policy analysis: the professional identity of cultural agents. It analyses the relationship between cultural policy, identity and professionalism and draws from a variety of cultural policies around the world to provide insights on the identity construction processes that are at play in cultural institutions. This book reappraises the important question of professional identities in cultural policy studies, museum studies and heritage studies.

The authors address the relationship between cultural policy, work and identity by focusing on three levels of analysis. The first considers the state, the creativity of the power relationship established in cultural policies and the power which structures the symbolic order of cultural work. The second presents community in the cultural policy process, society and collective action, whether it is through the creation of institutions for arts and heritage profession or through resistance to state cultural policies. The third examines the experience of cultural policy by the professional. It illustrates how cultural policy is both a set of contingencies that shape possibilities for professionals, as much as it is a basis for identification and identity construction. The eleven authors in this unique book draw on their experience as artists and researchers from a range of countries, including France, Canada, United Kingdom, United States, and Sweden.


Contents: 

Preface; 

Theories of professional identity: bringing cultural policy in perspective, Jonathan Paquette; 

Cultural policy and the promotion of World War I heritage sites in France: emerging professions and hybrid practices, Anne Hertzog; 

Cultural democracy and the creation of new professional subjectivities: the case of cultural mediation, Jonathan Paquette; 

Technology, cultural policy and the public service broadcasting tradition: professional practices at BBC News in the social media era, Valérie Bélair-Gagnon; 

Curators and the state, a question of independencies: the case of France, Frédéric Poulard;

Policy rationale and agency: the notion of civil society organizations in Swedish cultural policy, Tobias Harding; 

Museum volunteers: between precarious labour and democratic knowledge community, Susan L.T. Ashley; 

The transcendental fan: navigating the producer-consumer dichotomy and cultural policy in the digital age, Devin Beauregard; 

American cultural policy and the rise of arts management programs: the creation of a new professional identity, Eleonora Redaelli; 

Becoming a cultural entrepreneur: creative industries, culture-led regeneration and identity, Jennifer Hinves; 

Cultural policy and agency in a cultural minority context: artistic creation and cultural management in Northern Ontario, Aurélie Lacassagne; 

Being part of the 'supercreative core': arts, artists and the experience of local policy in the creative city era, Caroline Agnew; 

Index.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…