Fortsätt till huvudinnehåll

Skolkatalog?

Nu har nyhetsfloden således stillnat och det är dags för den årliga nyhetstorkan. Journalisterna har ledigt och således händer ingenting i världen. På Gotland råder stiltje åtmintone fram tills medeltidsveckan.

Personligen tenderar jag att bli misstänksam emot grupper där människor säger att "alla var där". Almedalen tycks vara ett sådant sammanhang. En allt högre andel av Sveriges inflytelserika personer tycks vara där. Politikerbloggen ser ut som skolkatalogen från högstadiet. De har till och med en lista på de snyggaste killarna och tjejerna. Det här är alltså de människor som styr oss?

Det är svårt att hitta en tydligare illustration av varför vi har en sådan konsensuskultur i det politiska livet.

I morgonens Svd fastnade jag för övrigt för Merit Wagers kollumn, där vi får ett bra exempel på varför det är en dålig idé att ha en arbetsmarknad där man väljer bort såväl unga som gamla, tillsammans med merparten av dem som har konakter i länder som utvecklas till nya marknader (dvs. invandrare). Homogenitet underlättar vägen mot konsensus, men det är knappast bra för utvecklingen på lång sikt.

Kommentarer

evelina sa…
Viktiga poänger i ditt sista stycke. Jag undrar om och hoppas att vi får se dagen när man upphör letandet efter folk som ska passa in i den svenska organisationskulturen och istället söker förändra organisationskulturen till att bli öppen för många influenser...

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…