Vad menar vi med demokrati?

Demokrati: folkstyre, rättssäkerhet, demokratiska värden...

Det verkar finnas en tendens till att positivt värdeladdade ord förlorar sin mening. Ord som demokrati och kultur tycks kunna betyda i stort vad som helst beroende på vem som uttalar dem, tills de till sist inte förmedlar något annat innehåll än att den som pratar menar att det han pratar om i någon mening är bra.

Det här är ett problem när man försöker grunda en stat på demokratiska värden. Allt kan försvaras med hänvisning till demokratin.

Ändå betyder demokrati för de allra flesta någonting mer än bara någonting i största allmänhet bra (även om ordet inte nödvändigtvis betyder samma sak för alla). En av de grundläggande aspekterna med en demokratisk stat är för mig att styret är allas - dvs. folkets - angelägenhet. Betydlesen av ordet demokrati är alltså en fundamental demokratisk fråga i sig.

Ändå är detta ingenting som man särskilt ofta hör politiker diskutera kring. Man hänvisar till demokrati och demokratiska värden, men man ifrågasätter inte vad man menar, istället utgår man - felktigt, om ni frågar mig - ifrån att alla vet vad man menar. Det är då som vi hamnar i ett läge där man kan försvara vad som helst genom att hänvisa till demokratin, ungefär som i Demokratiska Republiken Tyskland (DDR).

Kan man inskränka yttrandefriheten till demokratins försvar - eller är yttrandefriheten en förutsättning för demokrati och dess inskränkning det största hotet? Religionsfriheten? Tryckfriheten? Rätten till en rättvis och öppen rättegång? Privatlivet? Habeas Corpus? Beror inte det i grunden på vad man menar?

En av de saker som jag kommer att ägna de närmaste åren åt att fundera på är demokrati. Det skall bli oerhört spännande. Tro mig: jag kommer att återkomma till det här.

(2009-02-07: Bild via Wikipedia, historik här)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Läs mer

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Läs mer

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...

Läs mer

Akademiska synpunkter

Leta i den här bloggen