Fortsätt till huvudinnehåll

Är fildelningingen bara början?



Niclas Lundblad recenserar i dagens SvD ett antal nya inlägg i den akademiska debatten om immaterialrätten: juridikprofessorerna Michele Boldrins och David K Levines Against Intellectual Monopoly , Janet Hopes Biobazaar och Robert Laughlins Crime of Reason: And the Closing of the Scientific Mind .

Resultatet blir en av de få artiklar i svensk press på länge som höjer blicken från kampen mellan pirater och piratjägare. Hans tes är att den striden bara är början. Om han har rätt så är en av vår tids viktigaste kulturpolitiska frågor på väg att bli en av de viktigaste politiska frågorna över huvud taget. Vi närmar oss en punkt där inte bara konsten och vetenskapen utan också livet självt blir fokus för immaterialrättslig konflikt.

Hope driver tesen att det bara är genom att tillämpa de framgångsrika kunskapsdelningsmekanismer som utformats i öppen källkod-rörelsen för att dela och sprida kunskap om biotekniska landvinningar som vi kan undvika att hämma utvecklingen. Hopes ambition är nästan utopisk, ett försök att på förhand skräddarsy en kompromiss för bioteknikens fält för att förhindra att enskilda företag omöjliggör gemensamma framsteg inom bioteknik och genetik med alltmer komplexa immaterialrättsliga konstruktioner.

Mycket tyder på att Lundblad har rätt. Ändå kan det vara dagens strider som lägger grunden för framtidens regelsystem. Det är nu som vi måste bygga en juridik som fungerar när kopierings- och lagringskostnaderna för information närmar sig noll - och inte minst för hur brott skall kunna beivras i en sådan situation, en situation när en väsentlig del av befolkning bryter mot en lagstiftning vars legitimitet många av dem ifrågasätter. Vilka åtgärder är proportionella mot brottet?

Övervakning är uppenbarligen första steget. Lundblad ger emellertid en fingervisning om att stater som Kina redan har tagit kriget om kontroll över informationen till nästa steg.

Vissa länder påbjuder nationell filtrering och bygger brandmurar kring nationsgränserna – något som vi tidigare bara associerade med diktaturer. I Australien övervägs till exempel för närvarande nationella filterlösningar som påminner om de som vi annars bara förväntat oss i icke-demokratiska stater.

Samtidigt överger just de icke-demokratiska staterna dessa strategier som helt orealistiska. De mest framgångsrika diktaturerna på nätet anställer i stället egna bloggare och ägnar sig åt vad demokratiinstitutet Freedom House kallar ”innehållsutformning” – propaganda. I stället för att blockera innehåll ser de till att ha en ständig kår av kommentatorer, bloggare och andra som formar bloggbävningar och kommentatorskrig på webbplatser efter regimens skön. Det informationsnät som inte kan stängas av kan översvämmas av diktaturens brus.


Kan Kina klara den digitala utmaningen, eller tvingas att följa i den fria världens fotspår, är kanske inte längre frågan. Obama är inte den ende som kan använda internet för att vinna politiska poäng. När digitala media tas i det politiska kampanjandets tjänst och kombineras med övervakning handlar det kanske istället ifall vi kommer att gå i Kinas fotspår.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…