Fredagmorgon; föreläsning med Manuel Castells på KTH under rubriken Global civil society and digital communication networks. Castells höll en till formen tämligen traditionell föreläsning som dock hade flera intressanta poänger, åtminstone intressanta för mig som inte läst några av hans senare texter. Jag ska inte försöka återge föreläsningen men noterar ändå några poänger som fastnat i minnet.
Till att börja med betonade han statens betydelse i utvecklingen; staten som drivkraft i globaliseringen och privatiseringen, samt inte minst statens återkomst efter 11 september. För att vara exakt talar han om hur den faktiskt existerande terrorismen "has opened a window of oportunity for the worst elements in the State".
Beskrivningen av det civila samhället tog naturligtvis upp en stor del av föreläsningen. Jag fastnade särskilt för beskrivningen av de nya sociala rörelser som utvecklats sedan 1970-talet och de följande decenniernas teknikutveckling som ett sammanträffande som gett upphov till många av de senare förändringarna.
Särskilt intressant var också hans urskiljande av ad hoc-nätverk som reser sig som en motmakt i specifika politiska frågor. Hans exempel hade att göra med det spanska val som ägde rum direkt efter terrordåden. Just nu går dock mina egna tankar till FRA-frågan och IPRED. Frågan blir här när och i vilken utsträckning den här typen av nätverk kan utvecklas till en mer permanent faktor i det politiska livet.
Senare - och i synnerhet under den efterföljande frågestunden - kom Castells in på Barack Obamas kampanj. Castells egna politiska hemvist är ganska uppenbar. Dock kan man notera att det han betraktade som Obamas svåra seger inte var den över McCain utan den över Clintons, dvs. över det egna partiets etablisemang.
Castells är en av de som menar att Obamas strategi är inspirerad av hans tid som community organizer. Ytterst skulle den härröra från den amerikanske radikalen Saul Alinsky. Därmed talar vi om en strategi som fokuserar på nätverksbyggande och på att bygga koalitioner mellan grupper med helt olika ideologi och identitet, dvs. en ytterst pragmatisk inställning som kan kännas igen hos Obama, någonstans bortom de visionära talen. Stämmer detta tvingas man till slutsatsen att organisering över Internet kan hanteras genom modeller lånade från motsägelsefulla och oorganiserade miljöer snarare än med hjälp av fasta strukturer. Detta är dåliga nyheter för dem som försöker kopiera Obamas metod för att rädda just fasta strukturer.
Oavsett detta så tycks Obama stå för en ny typ av politisk mobilisering. Däremot har jag svårt att hålla med Castells om att han skulle vara "very marginal". Det är man knappast om man är utbildad vid Harvard. Det återstår också att se vart Obamas pragmatism kommer att föra honom (hans planerade utnämningar kan dock ge en vink).
Jag kan heller inte säga att jag delar Castells trosvisshet på att Internet inte kan kontrolleras fullt ut av dagens nationalstater (ens i samarbete får man förmoda). Men jag hoppas att han har rätt.
Jag tänker i alla händelser köpa hans nästa bok, som tydligen skall komma i juni.
Till att börja med betonade han statens betydelse i utvecklingen; staten som drivkraft i globaliseringen och privatiseringen, samt inte minst statens återkomst efter 11 september. För att vara exakt talar han om hur den faktiskt existerande terrorismen "has opened a window of oportunity for the worst elements in the State".
Beskrivningen av det civila samhället tog naturligtvis upp en stor del av föreläsningen. Jag fastnade särskilt för beskrivningen av de nya sociala rörelser som utvecklats sedan 1970-talet och de följande decenniernas teknikutveckling som ett sammanträffande som gett upphov till många av de senare förändringarna.
Särskilt intressant var också hans urskiljande av ad hoc-nätverk som reser sig som en motmakt i specifika politiska frågor. Hans exempel hade att göra med det spanska val som ägde rum direkt efter terrordåden. Just nu går dock mina egna tankar till FRA-frågan och IPRED. Frågan blir här när och i vilken utsträckning den här typen av nätverk kan utvecklas till en mer permanent faktor i det politiska livet.
Senare - och i synnerhet under den efterföljande frågestunden - kom Castells in på Barack Obamas kampanj. Castells egna politiska hemvist är ganska uppenbar. Dock kan man notera att det han betraktade som Obamas svåra seger inte var den över McCain utan den över Clintons, dvs. över det egna partiets etablisemang.
Castells är en av de som menar att Obamas strategi är inspirerad av hans tid som community organizer. Ytterst skulle den härröra från den amerikanske radikalen Saul Alinsky. Därmed talar vi om en strategi som fokuserar på nätverksbyggande och på att bygga koalitioner mellan grupper med helt olika ideologi och identitet, dvs. en ytterst pragmatisk inställning som kan kännas igen hos Obama, någonstans bortom de visionära talen. Stämmer detta tvingas man till slutsatsen att organisering över Internet kan hanteras genom modeller lånade från motsägelsefulla och oorganiserade miljöer snarare än med hjälp av fasta strukturer. Detta är dåliga nyheter för dem som försöker kopiera Obamas metod för att rädda just fasta strukturer.
Oavsett detta så tycks Obama stå för en ny typ av politisk mobilisering. Däremot har jag svårt att hålla med Castells om att han skulle vara "very marginal". Det är man knappast om man är utbildad vid Harvard. Det återstår också att se vart Obamas pragmatism kommer att föra honom (hans planerade utnämningar kan dock ge en vink).
Jag kan heller inte säga att jag delar Castells trosvisshet på att Internet inte kan kontrolleras fullt ut av dagens nationalstater (ens i samarbete får man förmoda). Men jag hoppas att han har rätt.
Jag tänker i alla händelser köpa hans nästa bok, som tydligen skall komma i juni.
Kommentarer