Fortsätt till huvudinnehåll

FRA 3.0?

Aftonen tycks rymma glädjande besked om FRA. Stämmer DN:s beskrivning av den nya kompromissen förefaller det som att borgerligheten nu skulle vara på väg att enas kring ett förslag i frågan. Till sist verkar det faktiskt gå att förena integritetskraven med en fungerande signalspaning.

Mina egna farhågor har framförallt gällt vilka konsekvenser det skulle kunna få för demokratin om någon (t.ex. FRA) byggde upp sökbara register över medborgarnas kommunikation. Blir det otillåtet att granska svenska medborgares kommunikation utan domstolbeslut är den invändningen tillgodosedd. Samma sak gäller en mängd andra invändningar (Ingerö listar förslaget ändringspunkter här).

Egentligen skulle jag föredra om en konstitutionsdomstol dessutom granskade framtida förslag till ändring i lagen. Någon sådan har vi ju inte, men även på den punkten ser det ljusare ut nu än på länge eftersom Grundlagsutredningen aviserat att den skall föreslå en sådan.

För de flesta kritiker skulle jag säga att den springande punkten när det gäller FRA-lagen just nu är huruvida den trafik som inte domstolsprövats passerar in till FRA, dvs. hur man kopplar kablarna. Sophia Blomqvist i Centeruppropet illustrerade detta apropå Centrerns kompromissförslag. DN menar att även detta krav skulle vara tillgodosett. Ryktet säger dock redan att så inte är fallet. I så fall kommer debatten med all sannolikhet inte att dö. I alla fall inte i bloggosfären.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…