Fortsätt till huvudinnehåll

Nytt hopp för universiteten

I torsdags hade min institution personalmöte. Vår prefekt spekulerade mycket och länge om det nya resursfördelningssystem som skall utvecklas för universiteten i en nära framtid. Personligen är jag mycket hoppfull till det hela. Det gamla fördelningssystemet (med pengar per godkänd student) har varit en katastrof för kvaliteten i svensk universitetsutbildning. Vi har inte nog med pengar för att förbättra kvaliteten och får mindre pengar när vi underkänner studenter som skulle behöva gå igenom litteraturen igen eller göra om sina uppgifter. Enligt ryktet skall det nya systemet emellertid kombinera kvalitetsmätning med en hög grad av frihet för universiteten. Det låter som en självklarhet men är redan som målsättning en klar förbättring. Att utredningens sekreterare sedan gör inlägg i dagspressen där han sätter in sin uppgift i ett idéhistoriskt och internationellt sammanhang gör mig än mer hoppfull.

Särskilt hoppingivande är slutordet: ”Sökandet efter institutionell identitet fortsätter vid de europeiska universiteten. Frågan är dock om det är denna pluralistiska verktygslåda som är framtidens universitet eller om några universitetsideal i lådan borde sorteras bort för att en ny och mer sammanhållen och koncentrerad organisation skall kunna skapas. Eller är det rent av så att olika universitet borde välja olika ideal.” Jag anser naturligtvis att de borde göra det. Naturligtvis är det också så att verklig akademiska frihet garanteras först när ingen har makten att ”sortera bort” olika lösningar. Nutidens universitet måste helt enkelt lära sig att navigera mellan regioner, nationalstater, EU, näringslivet och andra aktörer, ungefär som medeltidens universitet en gång byggde upp en position mellan den tidens världsliga och kyrkliga maktblock.

Ett annat positivt tecken i tiden är att Sverige snart har en universitetskansler med erfarenhet av att leda ett större universitet. Hans stöd för filosofi som en del av undervisningen på KTH (under hans tid som rektor där) är även det lovande och vi får hoppas att det tyder på att han förstår humaniorans betydelse snarare än på att han ser den som ett pikant lyxtillägg vid de tekniska högskolorna.

Tidigare inlägg om universitet och akademisk frihet: Från Kanossa till Bologna, Universiteten som frihet eller fostringsanstalt.

---------------------------

Samtidigt i en annan del av landet ryktas det att rektorn för ett mellanstort svenskt universitet nyligen beställt en större mängd chokladguldpengar präglade med hans egen bild. Valören är skall tydligen vara ”1 Mille”. Alla har vi vår egen vision av universitetens framtida ekonomi.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…