Fortsätt till huvudinnehåll

EU och Tysk-Romerska Riket

Voltaire häcklade en gång det Heliga Romerska Riket av den Tyska Nationen för att varken vara heligt, romerskt eller ens ett rike.

Peter Haldén disputerade nyligen på EUI med en statsvetenskaplig avhandling där han jämför Europeiska Unionen med det Heliga Romerska Riket sådant det såg ut mellan Westfaliska freden och dess upplösning. Han menar att båda kan karaktäriseras som Compound Republics – sammansatta republiker – entiteter som varken är enhetsstater, federationer eller sammanslutningar av fria enhetsstater. Tidigare har många bedömare velat kategorisera EU som någonting som är på väg att utvecklas från internationell sammanslutning till federation (vilket man kan vara för eller emot). Det Heliga Romerska Riket, vid den här tiden, brukar å andra sidan uppfattas som ruinerna av en sammanfallande stat eller som ett slags misslyckad nationalstat som med tiden skulle lämna plats för mer ”lyckade” tyska stater som andra kejsardömet, Tredje Riket och Förbundsrepubliken. Uppfattas EU istället som en sammansatt republik blir det lättare att se det nuvarande tillståndet som vare sig instabilt eller historiskt unikt. Parallellerna är betydligt fler än man anar vid första påseendet.

Sammansatta republiker utmärks av det slags maktbalans vi nu börjat bli vana vid från Europapolitiken. EU:s medlemmar är stater inte medborgare (även om även dessa har en roll i parlamentet). Ändå är staterna inte fullt suveräna: gemensam lagstiftning stiftad av medlemmarna i ministerrådet gäller som law of the land och enskilda medborgare kan få staternas beslut överklagade till högre nivå i EG-domstolen på ett sätt som kan jämföras med hur de tyska furstarnas undersåtar kunde vända sig till högre instanser på krets- och riksnivå för att få sin sak prövad i förhållande till Rikets lagar (till skillnad från furstestatens). Ändå hade sexton- och sjuttonhundratalets tyska furstar – precis som dagens EU-medlemmar – egen utrikespolitik och till och med förklara krig på eget bevåg. Det Heliga Romerska Riket hade emellertid också möjligheten att förklara krig som helhet, något EU inte har.

I förhållande till stater utanför systemet uppfattas EU-medlemmarna som jämlikar, vilket även gällde för somliga av de tyska furstestaterna, men inte för alla. Även vissa EU-stater har dock en särställning i förhållande till utomstående, som medlemmar i FN:s säkerhetsråd och G7. Många av de mindre medlemmarna använder den sammansatta republiken som ett medel för att bevara sin självständighet gentemot de större. Ur detta hänseende har EU en fördel eftersom ingen av dess stormakter lyckats dominera dess institutioner på ett sätt som kan jämföras med hur huset Habsburg av Österrike gjorde kejsarkronan ärftlig. EU är å andra sidan mera utelämnat åt en yttre makt – USA – i försvarshänseende, något som kan jämföras med den ställning som Frankrike och Sverige periodvis intog i förhållande till vissa tyska furstar, men aldrig till det Heliga Romerska Riket i dess helhet.

Den sammansatta republiken upprätthålls av en allmän vilja att samtidigt bevara medlemmarnas frihet, undvika återfall i krig mellan dem och bekämpa yttre hot. Den Heliga Romerska Riket misslyckades till sist med att enas mot Napoleon som invaderade och upplöste det. EU har hittills inte mött några yttre hot av den magnituden. Dess agerande under de senaste årens terrorismrelaterade kriser bådar inte gott för framtiden. Republiken som sådan visar en oförmåga att enas kring andra åtgärder än intern åsiktsrepression och yttrandefrihetsinskränkning. Peter diskuterar inte dessa frågor, men själv tycker jag mig ana att det bottnar i just en oförmåga till andra typer av handlande.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li