Fortsätt till huvudinnehåll

Civilsamhället i samhällskontraktet

Idag blir det release för boken Civilsamhället i samhällskontraktet:

DET SVENSKA SAMHÄLLSKONTRAKTET befinner sig sedan en tid tillbaka i omvandling, men riktningen är långtifrån självklar. Starka allianser mellan folkrörelserna och den framväxande välfärdsstaten var viktiga inslag i den tidigare versionen. Denna byggde på tydliga gränser och en långtgående arbetsdelning mellan olika sektorer i samhället. Med folkrörelserna kom även en ny form av medlemskap som erbjöd breda grupper av medborgare access till det framväxande föreningslivet och organisationerna tillgång till både engagemang och resurser. Olika avtal och överenskommelser angav riktningen på många områden och blev också del i den osynliga samhällsväv som spändes upp. Den transformation som nu pågår kan betraktas som ett stort antal parallella processer på olika nivåer i vilka samhällskontraktet successivt omförhandlas.

I TOLV NYSKRIVNA och aktuella kapitel ställer sig en grupp samhällsvetare frågan vad som står på spel i några av dessa omförhandlingar. Civilsamhället används här som den lins genom vilken omförhandlingarna betraktas och analyseras, och med hjälp av både breda penseldrag och fi nt tecknade detaljer tar sig författarna an såväl välfärden som fritiden och kulturen. De pekar på intressanta mönster som bryter med våra gängse bilder. Nya riktningar och annorlunda principer mejslas fram för det civila samhällets roll och betydelse. Samtidigt ser vi tydliga inslag av stabilitet i och med att parterna
till förhandlingsbordet tar med sig element från tidigare samhällskontrakt. Kombinationer av gammalt och nytt ser dagens ljus och antyder tendenser – kommersialisering, filantro-kapitalism, socialt entreprenörskap, hybrider och en borgerlighetens återkomst – som förhoppningsvis både utmanar och
inspirerar läsaren.

Innehåll:

MELLAN OMVANDLING OCH OMFÖRHANDLING | 1
Filip Wijkström
DE MEDLEMSLÖSA ORGANISATIONERNAS TIDEVARV | 35
Apostolis Papakostas
FÖRORTEN OCH FÖRENINGEN | 55
Lisa Kings
EFTER MEDLEMSKAPET? | 71
Torbjörn Einarsson & Johan Hvenmark
HYBRIDER I CIVILSAMHÄLLET | 93
Filip Wijkström
PRIVATA VÄLGÖRARE I DEN SVENSKA STATEN | 123
Martin Gustavsson
FOLKBILDNINGSFÄLTETS GRINDVAKTER | 153
Tobias Harding
IDROTTEN OCH KOMMERSEN | 175
Johan R. Norberg & Karin Redelius
PRODUKTIVITET ELLER EFFEKTIVITET? | 195
Agneta Gustafson
ÖVERENSKOMMELSEN SOM SPEGEL OCH ARENA | 217
Marta Reuter
FRÅN RÖST TILL SERVICE: VAD HÄNDE SEDAN? | 245
Tommy Lundström & Filip Wijkström
DET BORGERLIGA SAMHÄLLETS ÅTERKOMST | 289
Lars Trägårdh

Boken ges ut tack vare ett samarbete mellan paraplyorganisationen Ideell Arena, tankesmedjan Sektor 3 samt revisions- och rådgivningsbyrån PwC. 

Om någon är intresserad av mer av mina egna tankar om utvecklingen i det civila samhället så bidrar jag med en underlagsrapport till regeringens Framtidskommission senare i höst. Och så kommer naturligtvis också min och Erling Bjurströms bok Demokrati och bildning där jag diskuterar detta med utgångspunkt i de senaste årens forskning. Den här gången nöjer jag mig dock med att skriva om stabiliteten i studieförbundssektorn.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…