Fortsätt till huvudinnehåll

Civilsamhället i samhällskontraktet

Idag blir det release för boken Civilsamhället i samhällskontraktet:

DET SVENSKA SAMHÄLLSKONTRAKTET befinner sig sedan en tid tillbaka i omvandling, men riktningen är långtifrån självklar. Starka allianser mellan folkrörelserna och den framväxande välfärdsstaten var viktiga inslag i den tidigare versionen. Denna byggde på tydliga gränser och en långtgående arbetsdelning mellan olika sektorer i samhället. Med folkrörelserna kom även en ny form av medlemskap som erbjöd breda grupper av medborgare access till det framväxande föreningslivet och organisationerna tillgång till både engagemang och resurser. Olika avtal och överenskommelser angav riktningen på många områden och blev också del i den osynliga samhällsväv som spändes upp. Den transformation som nu pågår kan betraktas som ett stort antal parallella processer på olika nivåer i vilka samhällskontraktet successivt omförhandlas.

I TOLV NYSKRIVNA och aktuella kapitel ställer sig en grupp samhällsvetare frågan vad som står på spel i några av dessa omförhandlingar. Civilsamhället används här som den lins genom vilken omförhandlingarna betraktas och analyseras, och med hjälp av både breda penseldrag och fi nt tecknade detaljer tar sig författarna an såväl välfärden som fritiden och kulturen. De pekar på intressanta mönster som bryter med våra gängse bilder. Nya riktningar och annorlunda principer mejslas fram för det civila samhällets roll och betydelse. Samtidigt ser vi tydliga inslag av stabilitet i och med att parterna
till förhandlingsbordet tar med sig element från tidigare samhällskontrakt. Kombinationer av gammalt och nytt ser dagens ljus och antyder tendenser – kommersialisering, filantro-kapitalism, socialt entreprenörskap, hybrider och en borgerlighetens återkomst – som förhoppningsvis både utmanar och
inspirerar läsaren.

Innehåll:

MELLAN OMVANDLING OCH OMFÖRHANDLING | 1
Filip Wijkström
DE MEDLEMSLÖSA ORGANISATIONERNAS TIDEVARV | 35
Apostolis Papakostas
FÖRORTEN OCH FÖRENINGEN | 55
Lisa Kings
EFTER MEDLEMSKAPET? | 71
Torbjörn Einarsson & Johan Hvenmark
HYBRIDER I CIVILSAMHÄLLET | 93
Filip Wijkström
PRIVATA VÄLGÖRARE I DEN SVENSKA STATEN | 123
Martin Gustavsson
FOLKBILDNINGSFÄLTETS GRINDVAKTER | 153
Tobias Harding
IDROTTEN OCH KOMMERSEN | 175
Johan R. Norberg & Karin Redelius
PRODUKTIVITET ELLER EFFEKTIVITET? | 195
Agneta Gustafson
ÖVERENSKOMMELSEN SOM SPEGEL OCH ARENA | 217
Marta Reuter
FRÅN RÖST TILL SERVICE: VAD HÄNDE SEDAN? | 245
Tommy Lundström & Filip Wijkström
DET BORGERLIGA SAMHÄLLETS ÅTERKOMST | 289
Lars Trägårdh

Boken ges ut tack vare ett samarbete mellan paraplyorganisationen Ideell Arena, tankesmedjan Sektor 3 samt revisions- och rådgivningsbyrån PwC. 

Om någon är intresserad av mer av mina egna tankar om utvecklingen i det civila samhället så bidrar jag med en underlagsrapport till regeringens Framtidskommission senare i höst. Och så kommer naturligtvis också min och Erling Bjurströms bok Demokrati och bildning där jag diskuterar detta med utgångspunkt i de senaste årens forskning. Den här gången nöjer jag mig dock med att skriva om stabiliteten i studieförbundssektorn.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor.

En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållnin…