Fortsätt till huvudinnehåll

Något om essäer och publika intellektuella

De intellektuellas roll i den allmänna debatten är någonting som länge har intresserat mig. Det är därför med stort intresse som jag läser denna artikel i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound om essäistikens roll i svensk debatt:
The point of departure of this paper is a lecture by Edward Said, in which he claimed it necessary for today’s intellectuals to respond to modern specialization by assuming an attitude of amateurism in public life. It can be argued that there is a historical connection between the public role of the learned amateur and the essay as a form of expression and communication. Among recent advocates of the essay, the decline of this genre in modernity has sometimes been explained by the increasing public confidence in experts and specialists. According to this view, the development of modern society has made it less legitimate for essayists to serve as generalist commentators on society and culture. However, the growing tension between amateurism and professionalism goes back at least to the nineteenth century, and it has marked the ambiguous relation of the essay and the essayist to academia and institutional discourse ever since. This paper discusses what has become of this public role of essayists in late modernity. Some examples of essayists and essayistic writing of later decades, chiefly from Sweden, serve as illustrations of a general line of argument, even though there are also comparisons between the essay in Sweden and in other countries. Among the examples of Swedish essayists put forward here are Kerstin Ekman and Peter Nilson. The reception of these writers suggests that the essayist, adopting the role as amateur, driven by devotion and interest for the larger picture, might still be a vital part of public culture today. However, it is also clear that writers like Ekman and Nilson have gained at least part of their authority from being acknowledged in other fields or genres – Ekman as a distinguished novelist and Nilson as a trained astronomer.

Själv är jag just nu fullt sysselsatt med att skriva om hur man lär sig demokrati genom aktivitet i ideella organisationer, på basis av mina intervjuer i Sverok, men då skriver jag för internationella vetenskapliga tidskrifter och hinner alltså inte med att delta i den allmänna debatten. Sådant är läget för forskare idag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…