Fortsätt till huvudinnehåll

Knutpunkt 2010


Förra helgen tillbringades med den väldigt intressanta konferensen, eller möjligen konventet, Knutpunkt (som jag nu äntligen fått tid att skriva om). Jag är inte helt säker på om jag ska betrakta detta som fritidssysselsättning, fältarbete eller forskningskonferens. Med tanke på att civilsamhälleliga strukturer kring nya kulturformer är någonting som jag forskar om så är det inte helt lätt. Stora delar får nog räknas som fritid (utmärkt fest för övrigt!), men jag la också märke till en del projekt som skulle kunna bli helt fascinerande att studera, och dessutom har jag hunnit knyta och återknyta en del spännande kontakter med spelforskare och etnologer.

Inte minst spännande var blandningen av människor. Eventet arrangerades första gången i mitten på 1990-talet. På den tiden var det ett konvent för rollspelare. Idag träffar man t.ex. på människor från finska spelforskningsinstitut, från det europeiskt finansierade mångmiljonprojektet IPerG, Emmyvinnande svenska småföretag, gränsöverskridande finsk teater, danska skolor, och från Sveriges största ungdomsorganisation, för att bara nämna några. Och så mängder av rollspelare förstås, och ganska stora överlappningar mellan kategorierna. Naturligtvis resulterar detta i spännande samtal, men också i intressanta möten och i tillfällen att ta del av nydanande experiment och event av olika sorter. Alltihop drivs fortfarande helt ideellt, om än med bidrag från bl.a. Sverok och Stiftelsen Framtidens Kultur.

Alldeles oavsett att det var oförskämt roligt så var detta nog rätt ställe att vara på om man intresserar sig för kulturområdets framtida utveckling. Vi ser exempel på nya överlappningar när nätverk som byggts upp av ideellt engagerade ungdomar i en ofta förlöjligad subkultur (lajvare och rollspelare) har utvecklat sig först i officiella ungdomsorganisationer och senare i konstfältet, i akademisk forskning, i dataspelsbranchen och i kulturföretagande. Särskilt intressant blir det när man inser att aktörerna rör sig mellan de olika svärerna och att nätverk byggs i gränslandet och i hybridformerna. Alldeles oavsett om framtidens kultur och underhållningsindustri finns här så tror jag att man redan nu kan börja ana hur strukturerna kommer att se ut, och kanske rent av hur hybridformer mellan idealitet och professionalitet kan komma att utvecklas i framtiden.

Fruktansvärt spännande helt enkelt.

Den senaste veckan har jag däremot spenderat med att försöka hantera min del av institutionens doktorandantagning. Men det är en annan historia.

Kommentarer

YES! SOM jag har väntat på nån slags verifikation på att rollspelsfolket börjar blanda sig in i övrig kultur.

Jag menar, det BORDE hända förr eller senare. Så mycket erfarenhet av improkultur måste liksom komma fram nånstans.

Tack! :)

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li