Fortsätt till huvudinnehåll

Bok- och bloggtips

Dagens boktips är Peter Santesson-Wilsson statsvetenskapliga avhandling Studier i symbolpolitik från 2003 där han bland annat beskriver hur svenska bredbandssatsningar på 1990-talet kan förklaras i termer av just symbolhandlingar. Jag tror själv att detta är tämligen typiskt svensk (men inte bara svensk) teknikpolitik och att det skulle kunna vara intressant att lägga en nationell aspekt till det hela: det handlar mer om att tillfredställa en nationell självbild om att vara "först ute" och "i framkant" än om att lösa faktiska tekniska problem. Den som känner sig oövertygad om detta rekommenderas att läsa antingen Santesson-Wilsons avhandling, eller varför inte 1990-talets IT-utredning direkt. Den framstår numera som tämligen roande, vilket dock i och för sig innebär att man hade rätt i sina förutsägelser om en hastig och omfattande utveckling.

Jag kan också passa på att rekommendera Santesson-Wilsons blogg, där han bland annat landserar begreppet "lipsillssamhället", men samtidigt också väcker hopp genom att visa på att frekvensen de för detta signifikativa uttrycken "kränkt", "känns" och "upplever" tycks vara på väg att minska i den allmänna debatten. Jag tror definitivt att han har rätt i att vi har ett problem med en debatt där det talas mer om hur saker känns än om hur det är. Däremot är min första reaktion att börja fundera på vilket fluffigt ord det är som man nu börjat använda istället för "känns" och "upplever".

--------------------------------

Noterar även att Dexion skriver läsvärda saker om grundlagen. Samma källa pekar också på den oroväckande internationella trender när det gäller yttrandefriheten (med hänvisning vidare till Gudmundsson och HAX).

Samtidigt fortsätter svensk media med sin felbevakning av amerikanska presidentvalet. Jag läste i Metro för några dagar sedan om att Obama utmanar "den amerikanska politikens fixsstjärna". Det var naturligtvis Clinton man talar om, ungefär som om man till sist lyckats förtränga vem som faktiskt sitter i Vita Huset.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Sverigedemokrater, populism och konservatism i ett förändrat politiskt landskap

2018 tycks bli ett val då den etablerade höger-vänsterskalan inte bara inte räcker till för att beskriva det politiska landskapet i Sverige, utan också blir direkt missvisande. Under 1900-talet byggdes ett partisystem upp som formerade sig utifrån motsättningar om fördelningspolitik och välfärdsstatens storlek. I ena ytterkanten stod kommunisterna. Under stora delar av seklet dominerades politiken av Socialdemokraterna, medan oppositionen ugjordes av dem som i varierande utsträckning förespråkade mer begränsade reformer. Det är ingen slump att det stora center-högerpartiet i Sverige heter Moderaterna. Dess inverkan på politiken handlade under lång tid främst om att vara en modererande motvikt till Socialdemokraterna. De senaste årtiondena har de flesta etablerade partier successivt tappat stöd bland väljarna, och än mer bland sina medlemmar. Under 1980-talet var en stor del av väljarna också medlemmar i partierna och deras sidoorganisationer. Inte minst betraktades LO och SAP som gre…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…