Fortsätt till huvudinnehåll

Bok- och bloggtips

Dagens boktips är Peter Santesson-Wilsson statsvetenskapliga avhandling Studier i symbolpolitik från 2003 där han bland annat beskriver hur svenska bredbandssatsningar på 1990-talet kan förklaras i termer av just symbolhandlingar. Jag tror själv att detta är tämligen typiskt svensk (men inte bara svensk) teknikpolitik och att det skulle kunna vara intressant att lägga en nationell aspekt till det hela: det handlar mer om att tillfredställa en nationell självbild om att vara "först ute" och "i framkant" än om att lösa faktiska tekniska problem. Den som känner sig oövertygad om detta rekommenderas att läsa antingen Santesson-Wilsons avhandling, eller varför inte 1990-talets IT-utredning direkt. Den framstår numera som tämligen roande, vilket dock i och för sig innebär att man hade rätt i sina förutsägelser om en hastig och omfattande utveckling.

Jag kan också passa på att rekommendera Santesson-Wilsons blogg, där han bland annat landserar begreppet "lipsillssamhället", men samtidigt också väcker hopp genom att visa på att frekvensen de för detta signifikativa uttrycken "kränkt", "känns" och "upplever" tycks vara på väg att minska i den allmänna debatten. Jag tror definitivt att han har rätt i att vi har ett problem med en debatt där det talas mer om hur saker känns än om hur det är. Däremot är min första reaktion att börja fundera på vilket fluffigt ord det är som man nu börjat använda istället för "känns" och "upplever".

--------------------------------

Noterar även att Dexion skriver läsvärda saker om grundlagen. Samma källa pekar också på den oroväckande internationella trender när det gäller yttrandefriheten (med hänvisning vidare till Gudmundsson och HAX).

Samtidigt fortsätter svensk media med sin felbevakning av amerikanska presidentvalet. Jag läste i Metro för några dagar sedan om att Obama utmanar "den amerikanska politikens fixsstjärna". Det var naturligtvis Clinton man talar om, ungefär som om man till sist lyckats förtränga vem som faktiskt sitter i Vita Huset.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li