Fortsätt till huvudinnehåll

Vem styr Sverige?

Läser igenom den lilla SNS-rapporten Vem styr? av Molander, Nilsson och Schick från 2002. Den grundar sig visserligen på undersökningar som jag redan läst, men innehåller ändå en del spännande grundfakta om vilka det är som formulerar svensk politik:

Mellan 1978 och 1999 ökade antalet anställda vid Regeringskansliet exklusive kommittéer med omkring 15 procent, från knappt 3300 till knappt 3800. En överväldigande majoritet av Regeringskansliets handläggare har eftergymnasial utbildning. Av dessa har omkring 3 procent licentiat- eller doktorsexamen. [...] Omkring 4 procent av Regeringskansliets personal är politiskt anställda

Det är alltså dessa personer som formulerar regeringens beslut och propositioner. De flesta av dem är tillsatta på icke-politiska meriter. Går man tillbaka något i tiden kan man emellertid se en långsiktig trend mot att ett stigande antal av dem ändå är medlemmar i politiska partier (Mellbourn: Byråkratins ansikten, Ehn: Maktens administratörer).

Antal partimedlemmar i olika kategorier räknat i procent:






Även om det i samma anonyma enkätundersökning var en tämligen hög andel av de högre tjänstemännen som svarade att de själva uppfattade sig som politisk "höger" eller "mitten" så var det framförallt de som uppfattade sig som "vänster" som också uppgav sig tillhöra ett politiskt parti (alternativen var vänster, höger och mitten).

Några senare undersökningar av samma volym har inte gjorts. Vad som har hänt sedan dess vet vi alltså inte så mycket om. De 4 procenten politiskt tillsatta tjänstemän i regeringskansliet har naturligtvis nyligen bytts bytts ut mot människor ur allianspartierna. Generaldirektörstjänster utlyses numera offentligt. Men vilka är det som rekryteras? I ärlighetens namn måste jag konstatera att jag inte har en aning. Jag bara konstaterar att det borde vara en intressant forskningsfråga att undersöka vilka det är som formulerar och verkställer svensk poltik. Det är möjligt att det pågår ett forskningsprogram någonstans. I så fall ser jag fram emot resultatet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...