Akademiska synpunkter

Döden hindrar uppenbarligen inte J.R.R.R. Tolkiens bokproduktion. I dagarna släpps hans senaste verk The Children of Hurin som sammanställts av hans son. Tolkien producerade av allt att döma en mycket stor mängd varianter av sina berättelser men tragedin om Hurins barn finns dock ändå redan publicerad i åtminstone två vertioner. Hur mycket som är J.R.R.R. Tolkien i den här romanen kan alltså sättas i fråga. Trots allt så står den dock på läslistan. Så länge den lever upp till förväntningarna på högstämd tragedi så blir jag nöjd. Dessutom torde det vara garranterat hoberfritt. För närvarande nöjer jag mig dock med att rekommendera ett par kommentarer till hur Tolkien kommenterade samtiden: här , här och här .

Det franska presidentvalsystemet är en intressant kombination av att gynna mittenkandidater och tydligare profilerade kandidater. Nu påbörjas andra omgången. Hade Bayrou tagit sig vidare dit hade han tveklöst vunnit. I en duell med mellan Bayrou och Royal hade han fått högerns stöd och i situationen Bayrou vs. Sarkozy hade socialisterna inte haft mycket val. Ironiskt nog vann Chirac presidentvalet just som mittenkandidat, dvs. som en kandidat mitt emellan Le Pen och socialisterna, vilket var den relevanta skalan i ett val mellan honom och Le Pen. Nu är utgången däremot allt annat än tydlig. Å andra sidan gynnar inte systemet ensidigt mittenkandidater eftersom det är extremt svårt att komma vidare över huvud taget för kandidater som inte är tydligt profilerade, något som tenderar att gynna den tydliga högern och den tydliga vänstern. Medan förra valet avgjordes till förmån för en kandidat vars stöd i stor utsträckning byggde på att han framstod som bättre än Le Pen, står Frankrike nu is...

Fackförbundet JUSEK (för jurister, ekonomer, samhällsvetare och personalvetare) ställer krav på universiteten och regeringen om större tydlighet kring vart utbildningen leder, ett angeläget ämne som gör att jag känner mig nöjd som medlem. Visserligen är universiteten inte någon yrkesutbildning och man kan inte alltid veta vart man är på väg. Å andra sidan är vissa lärosätens marknadsföring av en del av sina utbildningsprogram ibland farligt nära falsk marknadsföring och en diskussion kring detta ytterst välbehövlig.

I dagens SvD kan man läsa en utmärkt understreckare om den franske filosofen André Glucksmann och hans väg från kommunism till att rösta på Sarkozy.

Jag tog ju som bekant filmen 300 i moraliskt försvar redan innan jag hade sett den. Någon vidare bra film är det dock inte. Den historiska ackuratessen är det som alla säkert insett inte särskilt mycket bevänt med. När det gäller skildringen av perserna är den bokstavligen inte korrekt någonstans. Det närmaste den kommer är att 1000 000 perser följde Xerxes till Thermopyle, vilket är vad Herodotos skrev (men siffran är förmodligen överdriven och namnet grekiserat). De lakoniska replikerna gör sig å andra sidan bra till den serietidningsartade stilen. De flesta riktigt bra replikerna är för övrigt också Herodotos , inte Frank Miller. Slutsatsen är förmodligen att det är en god idé att använda den sortens klassiska citat i historiska actionfilmer. Vikingatida sagacitat skulle antagligen också funka. Även skildringen av uppfostran i Sparta funkar bra i den medvetet nyanslösa stilen. Dock har nyanslösheten gått väl långt när alla som är goda också snygga, vältränade och unga medan ondinga...

Läser på Linköpings universitets hemsida om Högskoleverkets nya utvärdering. Det visar sig att bara 37 procent av heltidsstudenterna uppger att de ägnar 30 timmar eller mer åt studierna varje vecka. I jämförelse med andra universitet är detta en hög andel! HSV drar slutsatsen att kraven måste höjas. En annan slutsats är att en utbildning som tar längre tid också skulle kräva mer tid av lärarna.

Enligt den brittiska tidskriften The Spectator har påven nu gjort en del klargöranden om sin allmänna inriktning. I encyklikan Sacramentum Caritas utgår han från nattvarden för att förtydliga kyrkans hållning i ett antal frågor. Den fysiskt transsubstationen är enligt påven någonting katolska kyrkan delar med de ortodoxa, men inte med protestanterna. Mässans mirakel förutsätter enligt påven närvaron av en präst, och protestanterna förnekar som bekant prästvigningens sakrament. Han inskärper också att katolska präster inte är tillåtna att förrätta nattvarden för icke-katoliker, frånskilda och omgifta personer. En annan nyhet är att latinet nu återinförs i internationella mässor. Dessa är som jag ser det ett klokt steg bort ifrån Andra Vatikankonciliet s införande av folkspråken i mässan. Man behöver bara se på katolska kyrkan i Sverige för att inse problemet: Kyrkan håller på att falla sönder i en serie språkliga och nationella samfund, dvs. upphöra att vara verkligt katolsk, i meningen...

Anders Björnsson säger angelägna saker i Epressen om Förbundet Humanisterna. Det är sällan man ser en debattartikel som på det här viset pekar på frågors komplexitet istället för att göra dem ännu mera förenklat enögda. Själv anser jag mig vara humanist i de flesta av ordets meningar, men av allt att döma på andra sätt än Christer Sturmark.

Kan rekommendera en intressant om än något ytlig DN-artikel . Den är intressant därför att författaren intevjuat en av den shiitiska världens mäktigaste män, men ytlig därför att han ägnar en massa utrymme åt att prata om gatulivet i den heliga staten Qom istället för att hålla sig till saken. Dock verkar det som om de politiska förhållandena i Iran vänts till sin motsats: presidenten står nu för den extremaste fundamentalismen medan reformisterna går framåt i den religiösa juridiska hierarkin.

( Henry L Stimson när han 1929 som utrikesminister lade ner State Departments kryptografiska avdelning)

En av fördelarna med bloggosfären är att den (eller åtminstone delar av den) till skillnad från dagspressen tar politisk ideologi på allvar. I en text som Sophia rekommenderade och som jag hittade via Liberal Opposition argumenterar professor Ingemar Nordin vid Tema Hälsa vid Linköpings universitet för att Sverige, i likhet med de flesta andra moderna stater, är en slavstat där staten äger de så kallade medborgarna ( här ). Konservatismen tycks göra ett betydligt mer oklart intryck. På Captus kämpar unga konservativa från föreningen Heimdal mot Sverigedemokraternas försök att ta över begreppet ( här ). På Dexion pågår en intressant diskussion i kommentarfältet på det här inlägget kring ifall det överhuvudtaget finns några konservativa i svensk politik. Åsikterna löper mellan att regeringen är konservativ och att det riksdagen saknar konservativa partier. Jag har själv tidigare diskuterat dessa frågor här och här .

Som mina eventuella läsare säkert insett har jag på sista tiden läst Alexis de Tocquevilles skildring av Demokratin i Amerika från 1835, men fortfarande mycket läsvärd. Man slås av hur modernt se samhälle som skildras ter sig, i synnerhet när författaren försöker beskriva det för en europeisk publik för vilken han måste förklara sådana saker som hur partier fungerar i en konstitutionell demokrati eller hur pressfrihet påverkar journalisternas politiska inflytande. Samtidigt är det också tydligt hur mycket USA har förändrats sedan den här tiden. Tocqueville betraktade till exempel inte USA som enad nation utan uppfattade istället de olika delstaterna som separata nationer och använde orden konfederation och federationer som synonymer. Läsningen påverkas också om vetskapen om hur de motsättningar han skildrar ett par decennier senare skulle leda fram till inbördeskriget. Även om Tocqueville inte förutsåg att federationens (åter)erövring av de södra staterna skulle bevara/upprätta USA s...

Det verkar som att regering och riksdag kommer att komma fram till en kompromiss i stil med den jag tog ställning för för en tid sedan ( här ). En könsneutral äktenskapslagstiftning är som jag ser det fullt rimlig men måste kombineras med full religionsfrihet för samfunden och helst också med bibehållen vigselrätt, ett förfarande som trots allt har både traditionen och folkmajoriteten bakom sig. Vad jag inte förstår är svenska kyrkans ställningstaganden (eller brist på ställningstaganden som det faktiskt handlar om). De tar alltså ställning mot samkönade äktenskap men försöker få det att framstå som motsatsen. De kommer att välsigna samkönade par som i lagens mening gifter sig men vägra viga dem, ett i sanning märkligt hårklyveri. Jag kan själv inte ställning i den bibelexegetiska frågan, som främst handlar om att tolka vad det egentligen var som pågick i Sodom och Gomorra , och framförallt vilka handlingar som pågick där som gjorde det motiverat för Gud att förstöra städerna. Spekulat...