Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2006

IT-politik och akademiska väntetider

Ibland tar publicering oerhört lång tid i akademiska sammanhang. Det är nu runt sju månader sedan jag lämnade in min artikel om svenska kulturpolitikers inställning till IT under nittiotalet till Nordisk kulturpolitisk tidskrift. Det är över ett halvår sedan den granskades av lämpliga vederbörande och accepterades. Däremot har den ännu inte publicerats och kommer heller inte att publiceras förrän om några månader.


Det här är tämligen frustrerande. Inte därför att det rör sig om någon orimlig väntetid utan därför att artikeln är en lätt redigerad version av ett paper jag la fram på en konferens förra sommaren (tillgängligt här). Jag drar mig för att tänka på hur det skulle ha varit om jag hade försökt skriva om ett aktuellt ämne (vilket jag i och för sig lär göra i något annat sammanhang eftersom jag lägger fram ett paper om aktuella svenska språkkonflikter på en konferens i sommar). Nu har det inte bara hänt ett par saker man gärna skulle ha tagit hänsyn till. Jag har också lärt mig en…

Arthur Engberg och Sven Hedin

En ännu något ovanlig bild av höger-väsnterskalans utformning och allmän politisk ideologi i mellankrigstidens Sverige får man i Håkan Blomqvists avhandling om Arthur Engberg. Denne var bland annat socialdemokratisk ecklesiastikminister under tretiotalet, dvs. i den första socialdemokratiska enpartiregeringen. Då hade han emellertid ett förflutet som socialistisk radikal och marxist. Hans marxism hade emellertid en hel del inslag som idag sällan uppfattas som just socialistiska. Till exempel tog han avstånd från Sovjetkommunismen redan 1921 – eftersom den enligt honom utgjorde en asiatisk socialism och var lika judisk som kapitalismen. När socialdemokratin allt mer övergick från att vara ett rent arbetarparti till ett potentiellt statsbärande parti för hela svenska folket handlade detta för t.ex. Per Albin Hansson om en demokratisk patriotism där nationen utgjordes av hela svenska folket. För Engberg fanns det emellertid sanna och falska svenskar. Högerns nationalism var således falsk…

Lagergren, Key, Kjellén och folkhemmet

Som en trevlig biprodukt av att jag skriver bakgrundskapitel har jag börjat läsa om Fredrika Lagergrens På andra sidan välfärdsstaten (Brutus Östling 1999), en synnerligen intressant skildring av folkhemmets ursprung. Stora delar av boken behandlar Rudolf Kjellén och Ellen Key som tidiga folkhemsteoretiker. Lagergren spårar hur för dem gemensamma drag senare återfinns i välfärdsstatens utveckling; drag som organismtänkande, korporativ representation och tanken om att var och en har sin plats i samhällets organiska enhet och skall representeras i systemet med detta som utgångspunkt. Man kan tänka sig att gamle Kjellén inte helt skulle ha uppskattat hur Sverige utvecklats. Demokratin trodde han inte på. Förmodligen hade han föredragit att ha rätt i att den inte fungerar framför att ha tvingats se den överleva och styra rikets utveckling. Ändå känner man verkligen igen vissa drag av det system han i positiva ordalag beskrev som ett slags ”nationalsocialism”, ett ord som han myntade flera…

Immaterialrätt

Trots att jargongen kan låta överdriven torde Piratpartiet har en poäng i sin fixering på en ett enda frågekomplex. Skall man starta ett enfrågeparti i den här valrörelsen är de här frågorna inte helt fel. Vad vi n talar om är att reglera ett helt nytt ekonomiskt och juridiskt område. De lagar som stiftas nu kommer att bilda grunden för framtida regleringar. De beslut som tas nu kommer att få följder så länge Internet fortfarande används. Åtminstone.

Det betyder inte att vi har bråttom. Snarare innebär det att man måste låta debatten ta sin tid och förankra de nya tankarna både nationellt och internationellt. Är det något vi kan vara säkra på så är det att vi inte idag vet hur den här marknaden kommer att se ut om tio år. Lösningen på problemen är inte en lösning vi känner till idag.

Det betyder heller inte att vi måste ta till extremer. Immaterialrätten är en av de grundläggande drag som gör det möjligt för den moderna marknadsekonomin att fungera. Det är den som är den huvudsakliga in…

Fildelning och kulturpolitik

En annan central fråga när det gäller fildelning är hur man skulle kunna organisera ersättningssystem om artister inte ersätts genom att sälja sina verk. Ett riktigt dåligt förslag jag uppsnappat är att man precis som man gör med kassettband skall ta ut avgifter på något (t.ex. bredbandsuppkoppling) för att kunna ersätta upphovsmännen. Ser vi på liknande system inom musiken och andra konstformer innebär detta emellertid flera allvarliga problem. Till att börja med innebär det att man förstatligar hela ersättningssystemet. Någon – någon som är utsedd av staten – måste ta ansvar för att fördela pengar till upphovsmännen. I många fall innebär detta att man koncentrerar sig på inhemska konstnärer och i första hand på sådana som uppfattas som på ett eller annat sätt bättre än andra. Upphovsmannaersättningen blir en del av kulturpolitiken. Är det bra? Är det inte bättre om konstnärer kan försöka klara sig antingen på marknaden eller i kultursfärens kvaltitetsbaserade ersättningssystem. Gene…

Piratpartiet

Piratpartiet har onekligen en rätt viktig poäng i att det är oerhört allvarligt när oskyldiga människor som inte ens är misstänkta för brott övervakas av staten. Det är verkligen inte alls acceptabelt. Tvärtom innebär den här sortens är-man-oskyldig-har-man-iget-att-dölja-argument ett allvarligt avsteg ifrån rättssäkerhetens grundprinciper. I en rättssäker stat utsätter man bara skyldiga för straff och övervakar bara misstänkta. Visar det sig att de är oskyldiga informerar man dem dessutom.

Detta innebär å andra sidan inte att man har rätt att kopiera andras upphovsrättsskyddade produktioner. Frågan är snarare hur allvarlig denna missgärning är och hur omfattande motåtgärder den berättigar. Är det till exempel värre än att beslagta servrar med icke misstänkta personers data på obestämd tid?

Det skall bli oerhört intressant att se om ett piratparti fungerar. När jag såg partiledaren på TV verkade han anse att den här frågan är av enorm historisk betydelse. Hur stor betydelse ”ungdomar”…